Fråga: Vad får man om man mixar Nätet från 1995 med Sandra Bullock i huvudrollen med Die Hard från 1988 och låter den utspela sig idag?
Svar: Steven Soderberghs nya actionrulle Kimi som just släppts på HBO Max.
Ibland lägger även en bokmal ifrån sig boken, sjunker ner i tv-soffan och sträcktittar tv-serier eller en bra film. Allra bäst blir det när man snubblar över något obekant, nytt eller gammalt, som fångar det småkräsna intresset och lovar en stunds underhållning.
Men, allt som oftast går man på en nit. Mellan guldkorn som Casa de Papel (oslagbar hittills), Ozark (Julia Garner är lysande), Bad Times at the El Royal (OMG så bra), Ring min agent (en nyfunnen fransk pärla) eller… ja, ni fattar, mellan dem så är tja-upplevelserna och bottennappen alltför många.
Kimi är en tja-upplevelse. Storyn är i det närmaste ett rent plagiat, om än uppdaterat, av Nätet. Även här är huvudpersonen en ung kvinnlig it-tekniker som arbetar hemifrån och aldrig går ut. En obehaglig upplevelse i covidkombination har gjort Kimi totalneurotisk. Hon stannar hemma, får ångestattacker och knaprar piller i parti och minut. Känns Nätetflirten igen? När hon kommer ett potentiellt brott på spåren och anmäler det hopar sig problemen och plötsligt är hennes liv i fara. Fortfarande väldigt likt Nätet. när skurkarna till slut attackerar henne i hemmet utvecklas historien till en smärre Die Hard homage, där Kimi i bästa Bruce Willies-anda krälar i innertaket, överlistar skurkar och dödar dem med spikpistoler
Är det dåligt? Tja, det är väl en smaksak antar jag. Jag gillar ju Zoë Krawits och vill kanske därför se filmen med blidare ögon, men det är varken nyskapande eller särskilt spännande – förutsägbarheten gör överraskningsmomenten obefintliga.
Dåligt eller inte, hur som helst så är det här inget ni behöver lägga 1 timme och 29 minuter på. Njut hellre av Kravitz i Big Little Lies eller Fantastic Beasts and Where to Find Them. Där kommer hon betydligt mer till sin rätt.