Jag gissar att Enzo Macleod ångrar den dag han ingick det fördömda vadet om att lösa ett kallt fall. Nu, två böcker senare går det utför rejält. Inte nog med att han precis fått veta att han bara har ett par månader kvar att leva, dessutom verkar någon vara ute efter honom. Det kan han väl i och för sig nästan hantera, men när någon är nära att döda hans dotter är måttet rågat och en katt och råtta-jakt tar vid.
Jag gillar både Peter May och hans karaktär, den skotsk-italienske före detta rättsläkaren Enzo Macleod. Och även om inte En kamp mot klockan riktigt matchar Ett kallt fall så är den helt klart läsvärd. Den är svår att lägga ifrån sig, man vill ju veta hur det går, såväl för Macleod som för hans döttrar och deras respektive pojkvänner.
Efter många år har Macleod och hans båda döttrar lyckats bygga en skör men ändock fungerade relation, men nu hotas allt att åter raseras. Både utifrån och inifrån.
May är ett säkert kort, man vet att man får bra spänning i härliga miljöer när man plockar upp en av hans böcker. Det spelar ingen roll om det är karga engelska öar, vidsträckta hedar i Skottland, den franska landsbygden eller ett myllrande Paris – han har känsla för att välja miljöer som lockar och som nästan själva blir en karaktär i handlingen.
Mays böcker är helt klart perfekta sällskap när man sitter uppkrupen i läsfåtöljen under en skön filt och med en varm kopp te en regnig november dag.
