-
Österlen – det nya Midsomer
Historien tar skruv när den lokala fastighetsmäklaren Jessie Andersson död i ett av visningshusen. Hon har fallit från övervåningen och spetsats på en stor skulptur i form av en fiskekrok och det är upp till polisassistent Tove Esping att reda ut vad som har hänt. Var det en olyckshändelse orsakad av lite för mycket champagne och alltför höga klackar, eller ville någon röja henne ur vägen? Till sin hjälp får Esping kommissarie Peter Vinston som är på tillfälligt besök från Stockholm.
Du kanske också gillar
Härlig skotsk kriminalare
En härlig liten julpralin
Vad är det med dessa engelska damer?
-
En andra allians
En andra allians är väldigt spännande och jag längtar redan efter att få läsa fortsättningen. Jag vill tillbringa mer till tillsammans med Elisabeth, Iris och Signe, jag måste få veta hur det går.
Du kanske också gillar
Kärlek, sorg och smärtsamma uppbrott
Mord & Mat längs Themsen
Bokhandlare som hämnande ängel
-
Lagom spännande kriminalhistoria med exotiska inslag
Jag tyckte om det här. Nämn inte de döda bjuder på ett lagom spännande kriminalhistoria med lite exotiska inslag som gör miljön och karaktärerna intressanta. Australien och människorna där är på många sätt så lika oss, och ändå så olika. Kulturerna skiljer sig mer än man tror ibland. Det känns, som sagt, både nära och långt borta på en och samma gång.
-
Som en mångbottnad chardonnay
Cilla följer med Rosie på en härlig lyxhelg på Bullholmens nyöppnade SPA. För vad kan väl hända där... Förutom ett dödsfall så klart, ett dödsfall som polisen avskriver som en olyckshändelse men som Cilla och Rosie inte kan låta bli att luska lite i. Det dröjer inte länge innan en historia med kidnappning (!), skumma psykologer och stora familjehemligheter rullas upp.
-
Mordet är inte det viktiga
Så här i slutet när skymningen gör kvällarna lite mysigare tänder jag massor av levande ljus och kryper upp i soffhörnet med en ny bok om Ruth, Nelson och de andra.
-
En vanlig familj i en ovanlig situation
”Är det det då?” frågar mamma och nickar mot Mattias Edvardssons nya bok som jag har i knät. Det tar ett par ögonblick innan jag förstår att hon syftar på titeln; En helt vanlig familj. ”Det tänker jag inte svara på” svarar jag och ler lite när jag ser hennes frustration. Men det är det ju faktiskt – en helt vanlig familj. Pappa Adam är präst, mamma Ulrika som är jurist och så deras 19-åriga dotter Stella. De är som vilken vanlig familj som helst. Ända till den där dagen när Stella häktas anklagad för mord. Plötsligt raseras tillvaron för dem och Adam och Ulrika tvingas ta ställning till exakt vad…
Du kanske också gillar
Feelgoodintervju med mordiska anslag
Brev som berör
Om svårigheten att välja nytt
-
Kontentan – lita inte på någon
Att få träffa författare och prata böcker med dem är en förmån jag har lite då och då. Det är inte bara fantastiskt roligt (de flesta är så otroligt trevliga) utan också väldigt intressant. Man får reda på de mest underliga saker; som att man kan bli författare på grund av den förfärliga svenska vintern, att man kan skita helt i allt vad synopsis heter det funkar ändå, eller höra om recensenten som kärat ner sig i en av huvudpersonerna eller… I förra veckan hade jag förmånen att få prata med Mariette Lindstein under en Bok & Vin-kväll. Det var trevligt, spännande och oerhört intressant. Hon har ju onekligen en…
-
Bok & Vin med Sofia Lundberg
En bok om en ensam gammal dam och hennes adressbok där alla gamla vänners namn är överstrukna för att de gått bort. Kan det vara något? JAAA! Det kan det verkligen. Sofia Lundbergs debutroman Den röda adressboken är vacker, finstämd, lite sorglig och alldeles, alldeles underbar. Det kan det trettiotal ivriga läsare som valt att fira alla hjärtans dag tillsammans med oss på Bok&Vin istället för med sina respektive intyga. De var helt lyriska! Om jag ska försöka sätta fingret på vad det är som gör boken så bra så är det nog den stora igenkänningen, kanske rädslan för att hamna i samma situation själv en dag – och så…
-
Det är mer som förenar än som skiljer
Slumpens skördar föder röda trådar. Jag slutar aldrig att fascineras över hur saker tenderar att klumpa ihop sig, att komma i skov. Visst är det så att när man plötsligt blir medveten om saker ser man det över allt. Som när man köpt en ny fin röd bil och konstaterar att ”men herre gud, halva grannskapet har ju röda bilar” utan att man lagt märke till det tidigare. Visst är det så. Och det tenderar att hända mig i böckernas värld också. En period handlade var och varannan bok jag plockade upp på ena eller andra sättet om Maria som mor till Jesus barn och hur hon lyckats fly och…
-
1793 är Bellman noir särskilt för dig pappa
”Jag kan inte tänka mig något finare än att vara en sådan röst i någons huvud.” Orden hade kunnat te sig läskiga om det inte var för att de uttalades av en författare vars högsta önskan är att kunna skriva på ett sätt som får oss läsare att glömma tid och rum. Som får oss att bara vilja fortsätta läsa. Det var när jag träffade Niklas Natt och Dag på Bokmässan som vi kom att prata om just det, hur man som författare hittar den där berättarrösten som får läsare att sugas in i historien. Som får oss att vara där, i 1700-talets Stockholm, och ingen annan stans. Att det…
Du kanske också gillar
Vem älskar inte att få bokpaket?
Kritstreck i marken leder till ond bråd död
Slumpens skördar
