-
Veckan i böcker – september närmar sig sitt slut
Måndag The Collectors Daughter är bra, riktigt bra till och med, men jag måste lägga ifrån mig den ett tag. Likheterna med Den hemliga gåvan är alltför stora (starka kvinnor, tidigt 1900-tal, historiskt riktig bakgrund, BOATS och dual-timeline) och jag måste fokusera. Men jag lär återkomma i nästa vecka, inget tvivel om den saken. Jag måste få veta vad som egentligen hände vid upptäckten av Tutanchamons grav. Tisdag Chattar med en vän som ser lika mycket fram emot Vinnarna som jag gör. Med den här ska Fredrik Backman avsluta serien om Björnstad och det svider lite i hjärtat. Jag blev helt tagen av första boken och är sedan dess ett…
-
Hundra år och still going strong?
Två böcker utgivna med hundra års mellanrum. Så lång tid mellan dem och ända känns det inte så - Hercule Poirot är ständigt lika aktuell. Han håller än.
-
5 på G just nu
Slalomläsning är inget jag jobbar aktivt för att syssla med, det bara blir så. Olika böcker i olika format för olika tillfällen. Så enkelt är det.
-
Kluvna känslor om köttets tid
Köttets tid är en bok som skapar diskussioner. Den går inte på något sätt omärkligt förbi, tvärtom, man tycker något om den. Det går liksom inte att värja sig från det.
-
Aktuell, tankeväckande och jobbig
Att efter 25 år få en vänförfrågan på facebook kan väl i vanliga fall vara lite kul, men inte när personen varit försvunnen och antagits vara död lika länge.
-
Läskigt men viktigt – Läskigt viktigt
Att bokcirkla om en bok man inte tycker exakt lika om är fantastiskt kul och många gånger ögonöppnande. Aha-upplevelserna haglar och man inser hur olika man kan tolka en text trots att man bevisligen har läst exakt samma ord. Man uppfattar helt enkelt saker väldigt olika. Det kan dock göra det lite klurigt att skriva om boken. Ännu klurigare blir det om man själv inte är helt klockren i tankarna runt boken. Om ens känslor är kluvna. Precis så är det med Caroline Engvalls nya bok Judasvaggan. Det är en väldigt läskig bok. Ämnet är hemskt och berör på djupet. Att den dessutom berör något som faktiskt sker runt om oss…
-
Vi pratade om Olyckan
och det blev en riktigt bra kväll. Visst hade Karin lagt grunden för den med god prosecco, fisksoppa, vitlöksbröd och lyxkakor från Harrods. Och Bokkvartetten brukar ju inte precis vara nödbedd när det är dags för kvällens höjdpunkt: Vad tyckte vi om boken? ETT ord! Grym – Kapitelvändare – Annorlunda – Ojämn Verkar det spretigt? Tja, det är ofta så men det är då, när vi inte tycker helt lika eller har uppfattat saker på olika sätt som vi får de bästa bokpraten. Och precis så var det med Olyckan av C.L. Taylor. I grunden tyckte vi lika, men det fanns en hel del inslag som bara måste ventileras. Hur…