Mudlarking. Hört talas om det förut? Det är en aktivitet som innebär att man vid ebb strövar runt på Themsens botten efter små skatter, helst gamla sådana. En kladdig men säkert kul och fantasieggande aktivitet som i Sarah Penners fall resulterade i en bok.
I Giftmakerskan tillbringar Caroline några dagar ensam i London och lockas av en slump med på just en mudlurking-guidning där hon hittar en gammal flaska från 1700-talet som får henne att forska i dess historia. Parallellt får vi följa Nella som i slutet av 1790-talet driver ett apotek i en undangömt lokal i London. Hon har ägnat sitt liv åt att hjälpa kvinnor bli fria från de män; äkta makar, bröder, fäder…, som gör deras liv till ett helvete. Hon blandar gifter och säljer i all hemlighet. Men så går något snett och hon tvingas till drastiska åtgärder.
Giftmakerskan är en spännande och lättläst bok om starka kvinnor, såväl gamla som unga. Sidorna flyger fram medan man läser om Nellas sätt att hjälpa kvinnor i nöd, även om det i hennes fall råkar krocka rejält med lagen och hon hade tur som levde i en tid när obduktioner och kemiska tester oftast inte kunde avslöja mord med hjälp av gift.
En liten intressant detalj är att, enligt författaren, alla gifter och mediciner som nämns är autentiska – så PLEASE don’t try this at home. Du kan råka göra någon väldigt illa.
Under mina besök i London har jag hittills aldrig ägnat mig åt mudlarking, men tanken lockar, jag kanske ska testa nästa gång. Att ströva längs havet och leta strandfynd är mer min melodi. Gamla keramikskärvor eller sjöglasbitar är inte bara vackra utan skapar band till svunna tider, även om jag aldrig lyckats hitta hela gamla flaskor så förstår jag väl var Penners historia kommer ifrån.