Uncategorized

  • Uncategorized

    En inte särskilt oskyldig lögn

    Den svenska titeln på Sabine Durrants bok En oskyldig lögn är lite missvisande, det är långt ifrån någon oskyldig lögn som snärjer personerna i den här boken. Tvärt om är det flera stycken ganska allvarliga lögner som successivt nystas upp i takt med att historien spelas upp på sidorna. Men visst, alla har vi väl någon gång försökt försköna sanningen lite omm hur det går för oss, särskilt vid mötet med någon vi genom åren medvetet eller omedvetet konkurrerat med och som vi ser att det går bättre för. Det är precis det som sätter igång den här historien. När Paul en dag möter en gammal universitetskompis som frågar om…

  • Uncategorized

    Det slutna rummet mitt ute i bushen

    Det slutna rummet har alltid varit kriminallitteraturens favoritscenario. Själva deckargenren anses ju ha startat 1841 med Morden på Rue Morgue av Poe. Där en kvinna hittas mördad i ett låst rum. Nu, 177 år senare, tar Jane Harper över stafettpinnen med sin bok Falska vänner. Men till skillnad från Poe som lät sitt mord begås i en lägenhet i Paris så har Harper valt den australiensiska bushen, eller snarare den smått ogenomträngliga urskogen. Under ett företagsarrangemang försvinner en kvinna och det är nu upp till poliskommissarie Aaron Falk att försöka reda ut vad som har hänt. Tack vare platsens otillgänglighet och brist på mobiltäckning har de fem kvinnorna varit precis…

  • Uncategorized

    Livet kan börja

    Som jag skrev häromsistens – böcker ska väcka känslor! I Sheila O’Flanagans (dessa underbara irländska namn – smått magiska och grafiskt snygga) nya bok Livet kan börja blir jag redan från början lite galen på Imogen. Hennes mähäighet och totala åtlydnad av sin man Vince går mig på nerverna. Jag får lust att ruska om henne och be henne skärpa sig, att ta sig i kragen. Jag vet att det är vanligare än man tror, än man vill tro, att folk (både kvinnor och män) totalt utplånar sig själva för att göra sin partner till lags, för att undvika konflikter eller av rädsla att bli lämnad. Jag vet det, men…

  • Uncategorized

    Svensk ödeckare med dansk-engelska förtecken

    Vi har pratat om det många gånger förut – den här fascinationen för ödeckare. Helst engelska sådana. Karga, vindbitna miljöer med lika karga och vindbitna karaktärer. Det är något visst med dem, vare sig de kommer i bokform eller serveras som tv-serie. Vi älskar dem. Nästan förbehållslöst. Svenska skärgårdsdeckare finns det gott om och långt ifrån alla når upp till den klass och stämning som vi lärt oss älska så, men i Felsteg är Maria Adolfsson på god väg. Med sin alldeles egenuppfunna ögrupp Doggerland tar hon det bästa ur såväl engelsk som dansk deckarberättarkonst och gör den till sin egen. Att författare hittar på egna städer och byar är…

  • Uncategorized

    Den där hästen gjorde oss osams

    …samtidigt som den bjöd på ett väldigt bra bokprat. Böcker ska väcka känslor. Glädje, sorg, ilska, irritation, skratt eller härligt pirr. Vad som helst, bara de får oss att känna. Känna med karaktärerna, det de utsätts för och det som utspelar sig på sidorna. Och det är väl det minsta man kan säga om David Grossmans bok En häst går in på en bar. När vi träffades för att diskutera den svallade känslorna och diskussionens vågor gick höga. Sällan har vi väl tyckt så olika och varit så långt ifrån varandras åsikter. Och för första gången kom vi faktiskt inte närmare varandra heller. Själv gillade jag det här, men, det…

  • Uncategorized

    Klart storleken spelar roll

    Det kan låta ytligt och borde inte ha någon som helst betydelse, men alla som ser Änglabarnet reagerar likadant: ”Gud vilket ljuvligt format!” Det var också min reaktion när jag fick boken i min hand. Habegäret slog till och instinktivt ville jag stoppa ner den i väskan – den är ju som gjord för det. Den senaste tiden har jag mött vanliga läsare så väl som förlagsfolk och alla reagerar som sagt likadant. Vill ha! 12×15 centimeter är helt enkelt den perfekta storleken på en bok och jag håller tummarna för fler historier i samma format. Änglabarnet är Gustafson och Kants fjärde bok i Singöserien. För tre år (! herre…

  • Uncategorized

    Jane Hawk är vår tids Sarah Connor

    Det tog 163 sidor för Dean Koontz nya bok Tystnaden att ta fart, men sedan kunde jag inte släppa den. Resterande 248 sidor försvann i en sittning. Mörkret sänkte sig ute på balkongen (hurra för sommarvarma kvällar) och grannarna släkte en efter en medan jag följde Jane Hawks kamp för att komma till botten med den långa rad självmord som drabbat till synes friska, lyckliga och hälsosamma människor. Det börjar som en klassisk deckare med den avstängde FBI-agentens envisa kamp för att reda ut vad som hänt, för att sedan utvecklas till en skrämmande thriller där onda genier använder nanoteknik för att förvandla vanliga, försvarslösa människor till zombieliknande varelser utan…

  • Uncategorized

    En norsk spionhistoria med hjärta

    Kjell Ola Dahl lyckas i Täcknamn Hilde lyckas med något jag inte trodde var möjligt; att få mig att sträckläsa en spionhistoria som utspelar sig under andra världskriget. Jag är, tyvärr, egentligen hjärtinnerligt trött på historier om kriget och de umbäranden folk var tvungna att utstå. Det är hemskt, jag vet, det är ett förfärligt kapitel i vår historia som definitivt inte får glömmas bort, men det har varit alldeles för många under en period nu. Därför var det med viss skepsis jag tog upp boken. Men det fina omslaget lockade och efter några sidor var jag fast. Kanske berodde det på att den utspelas i Oslo, det klassiska är…

  • Uncategorized

    Kritstreck i marken leder till ond bråd död

    Kategorin ”coming soon” på Storytel och inte sällan hamnar både en och två spännande engelska titlar i bokhyllan för framtida lyssning. Titlar och författare som är helt nya för mig och som jag aldrig hört talas om men som av någon anledning lockar, antingen genom sitt omslag, titel eller beskrivning. Ibland visar det sig sedan vara bottennapp. Men lika ofta är det väldigt spännande, rolig, skön eller mysig läsning/lyssning jag bjuds på. Så var det med The Chalk Man som nu kommer ut på svenska under titeln Kritgubben (både tryckt och som ljudbok). Var och varannan människa verkar lida av coulrofobi (en stark rädsla för clowner), inte lika många när…

  • Uncategorized

    Läskigt men viktigt – Läskigt viktigt

    Att bokcirkla om en bok man inte tycker exakt lika om är fantastiskt kul och många gånger ögonöppnande. Aha-upplevelserna haglar och man inser hur olika man kan tolka en text trots att man bevisligen har läst exakt samma ord. Man uppfattar helt enkelt saker väldigt olika. Det kan dock göra det lite klurigt att skriva om boken. Ännu klurigare blir det om man själv inte är helt klockren i tankarna runt boken. Om ens känslor är kluvna. Precis så är det med Caroline Engvalls nya bok Judasvaggan. Det är en väldigt läskig bok. Ämnet är hemskt och berör på djupet. Att den dessutom berör något som faktiskt sker runt om oss…