Vacker men…

Jag har precis avslutat ”Kortfattad kinesisk-engelsk ordbok för älskande” av Xiaolu Guo. Det är en liten bok om 287 sidor med ett mycket vackert omslag. Om jag ska vara helt ärlig föll jag nog för omslaget först. Det är så vackert att man vill ha boken liggande framme, den inbjuder verkligen till läsning.

Idén är också bra. En ung kinesiska flyttar till London för att under ett år studera engelska. Hon bestämmer sig tidigt för att föra dagbok på engelska och man får följa hennes upplevelser i det nya landet. Kulturkrockar, förälskelser, lockelser och trevande försök att förstå denna nya och totalt främmande värld hon hamnat i beskrivs bra. Det är lätt att förstå vilken chock det är att dimpa ner i en kultur som inte har någonting alls gemensamt med den egna.

Boken känns som en sann historia (även om det inte är det). Till och med slutet känns som ett riktigt slut. Som något som skulle kunna hända i verkligheten, inget sockersött Disneyslut utan på riktigt med både sött och surt. Bra jobbat!

Det borde vara en bok som fullständigt slukar mig. Som får mig att sträckläsa, men det saknas något. Jag känner mig lite distanserad och har lite svårt att få flyt i läsningen. Författarens grepp att huvudpersonens språk successivt utvecklas är bra, men svårläst. Det blir lite frustrerande efter ett tag och jag läste boken i små portioner, några dagboksanteckningar i taget.

På det hela taget gillade jag ändå boken. Det är intressant och fascinerande att få ”sin egen” kultur ifrågasatt, det får åtminstone mig att tänka till.

På det hela taget en ganska bra bok med intressant infallsvinkel och ett mycket vackert omslag. Betyget blir *** för boken och **** för omslaget, jag skulle kunna rama in det.

jc.magnusson

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

2 + 10 =

Tillbaka till toppen