Historien har alltid minst två sidor

Böcker om starka kvinnor under andra världskriget går det tretton på dussinet och baseras de dessutom på en sann historia brukar jag dra öronen åt mig, men Hazel Gaynor lockar med en vinkel jag inte sett förut.

Här är det nämligen engelsmännen och de allierade är fienderna, de onda och de som sätts i arbets- och fångläger, som behandlas illa, får utstå svält och våldtäkt. En grym, men viktig påminnelse om att historien alltid har minst två sidor.

Dödligt arv på Rivieran

För ett år sedan föll jag som en fura för Rachel Rhys roman Farofylld överfart och sedan dess har jag otåligt gått och väntat på nästa bok från hennes penna. Och lagom till semester dök den upp – Dödligt arv. Har du inte läst den än kan jag bara gratulera – du har en härlig stund framför dig i hängmattan, på stranden, på balkongen eller var du nu föredrar att läsa på semestern.

The Lost Girls of Paris

I am actually a bit fed up with books about WWII. There’s been so many of them these last years. But hey, this is Paris! And I do have, as you might know by now, a faiblesse for Paris. You can’t go wrong with Paris. And even though there’s actually not that much about Paris…

En norsk spionhistoria med hjärta

Kjell Ola Dahl lyckas i Täcknamn Hilde lyckas med något jag inte trodde var möjligt; att få mig att sträckläsa en spionhistoria som utspelar sig under andra världskriget. Jag är, tyvärr, egentligen hjärtinnerligt trött på historier om kriget och de umbäranden folk var tvungna att utstå. Det är hemskt, jag vet, det är ett förfärligt…