Hur kan ni ta det på sånt allvar? Det är ju en skröna. Hittepå. Att bokcirkla handlar inte bara om att träffas, ha trevlig och dricka ett glas vin eller två. Det är förvisso viktiga ingredienser som inte ska föraktas, men viktigast av allt är så klart ändå själva bokpratet. Det kan låta pretentiöst, men är det absolut inte, mig ger det en dimension extra till läsandet – alldeles särskilt när vi inte är överens om det vi läst. Frustrationen när de andra inte inser hur bra den senaste boken faktiskt var, eller aha-upplevelsen när någon tolkat historien på annat sätt än jag gjort är fantastisk. Men ibland förstår jag…