Så är det så klart inte, paket som kommer med posten, hur fina de än är, är inte livsomstörtande. Men, kanske kan de indirekt ha en välgörande och förändrande effekt.
Paket är ju alltid trevliga, säger hon som aldrig fått en brevbomb levererad men ni fattar vad jag menar. Att någon tagit sig tid att leta upp den där perfekta, omtänksamma gåvan lyser upp dagen och får en att må bra. Får en att känna sig sedd.
Det är precis vad som händer Anna Brown den dagen när ett paket plötsligt levereras till henne på jobbet. Ett paket med okänd avsändare. Till kollegornas förtret väljer hon att inte öppna paketet förrän hon kommit hem, men dagen efter ser alla den fantastiska scarfen.
Ett efter ett trillar paketen in och det dröjer inte länge innan Anna som i vanliga fall är en snäll och trevlig men ganska anonym receptionist på den stora skvallertidningen blivit den månadens snackis. Alla gör sig ärenden till receptionen för att prata med henne, beundra presenterna och spekulera i vem den mystiske avsändaren kan vara. Teorierna spänner från hemliga beundrare till rena terrorister, men Anna bryr sig inte, hon är bara så glad. Och den glädjen märks, hon märks. Plötsligt är hon inte anonym längre.
Men när det plötsligt dyker upp en artikel i tidningen hon jobbar på, en artikel hon inte gett sitt godkännande till då får hon nog och vill inte vara med längre. Alldeles särskilt inte när mamman hon inte träffat på sex år kommer på oväntat besök för att sko sig på sin nu berömda dotter.
Anna är djupt besviken på mamman, mannen som hon trodde sig fallit för, chefen på tidningen… Något måste göras. Vardagen måste återställas.
Att läsa Miranda Dickinson är ren och skär njutning och A Parcel for Anna Brown är inget undantag. Det är en liten pralin som gjord för att avnjutas med ett glas bubblande cava.
