Öster om heden

Det var många som kände stor saknad när serien om Saltön tog slut. En saknad efter karaktärerna som blivit en del av vardagen, som man upplevde som vänner eller bekanta. Själv läste jag bara en av böckerna men satt liksom de flesta bänkad framför tvn. För trots att intrigen egentligen inte är särskilt märkvärdig så faller man väldigt lätt för Viveca Lärns karaktärer. De är skapade med en värme och känsla för detaljer som gränsar till karikatyr men som samtidigt gör dem så mänskliga. Jag kan förstå det tomrum många läsare och tittare kände.

När Viveca nu berättar en ny historia är det med en stor portion humor, ironi och ett självutlämnande som berör och samtidigt känns så hemtamt. Det här är den Viveca vi lärt känna och tycker så mycket om.

Mitt eget förhållande till Viveca, som då hette Sundvall, började redan i unga år. Jag älskade böckerna om Tekla Tedin och hennes konstnär till pappa och har faktiskt investerat i dem igen. De har nu en hedersplats i bokhyllan. Därefter tog Kitty och Tvillingdeckarna över, men jag återknöt bekantskapen med den ljuvliga Så länge solrosorna blommar, som jag älskade men tyvärr lånade ut och aldrig fick tillbaka.

I Öster om heden lär trogna läsare känna igen Samantha från Den blå vänthallen. Hon har nu gift sig med en betydlig äldre man som köpt en fotvårdssalong åt henne. Samantha är den röda tråden i den här berättelsen. Det är hennes idé att grannarna i huset ska bege sig ut på safari sedan de alla vunnit på Postkodlotteriet. Det är hennes förälskelse i författaren med de dåliga tänderna som är gnistan till hela händelseförloppet.

Men vi kommer även de andra karaktärerna mycket nära. Att läsa eller lyssna på Viveca Lärns böcker är som att följa en dokusåpa på tv. Man kommer personerna så nära inpå livet att det ibland kryper lite i kroppen, en känsla av voyeurism sprider sig samtidigt som man inte kan sluta.

Den här gången känns det också lite extra personligt och utlämnande efter avslöjandet i tidningarna om författarens egna alkoholproblem när tre av karaktärerna uppenbarligen inte riktigt har kontroll över sitt alkoholintag men hanterar det på helt olika sätt. Allra obehagligast var nog Margaretas relation till alkoholen. Den kändes så uppriktigt, ärligt och trovärdigt beskriven. Jag led med henne och blev förbannad på en och samma gång. Skickligt av författaren!

Av det här skulle man kanske kunna tro att Öster om heden är en dyster bok men så är naturligtvis inte fallet. Det är inte så Viveca skriver. Det är en härlig bok, en bok som får en att le många gånger, som får en att må bra. Historien är fylld av dråpliga situationer men med det så typiska Lärnska allvaret gömt inunder. Du kan missa det om du är slarvig, men det finns där och tillför en extra dimension till berättelsen.

I en riktigt bra dokusåpa slutar avsnittet abrupt, liksom mitt i handlingen och man suckar över att man måste vänta en hel vecka till nästa avsnitt när man åter får vara en del av karaktärernas liv. Så är det även här. Man lämnar invånarna Öster om heden mitt i livet och känner en blandning av saknad och förväntan inför nästa bok när man åter ska få stifta bekantskap med dem. Jag hoppas det blir så.

Betyg: ***+
Förlag: Bonnier audio

Andra som tyckt till om boken:
Litteraturmagazinet
Bokparet
Morran och lilla my
SvD
Veteranen

2 Replies to “Öster om heden”

  1. Ja, visst är det snyggt. Jag gillar tidningskänslan över det hela, men saknar som sagt en del funktioner. Jag vet inte, får prova ett tag och se hur det känns.

Comments are closed.