Om människans behov att tämja naturen

Det var med en stor portion nyfikenhet jag började lyssna på Lars Berges bok Vargattacken. Så här i efterhand sitter jag och funderar på vårt förhållande till vargen, vilket så klart är hela tanken med boken, men också på hur mycket av sina egna erfarenheter man tar med sig in i läsningen av en bok. Mycket mer än jag tidigare reflekterat över uppenbarligen. I vanliga fall funderar jag inte ens på det utan för mig är läsning underhållning. Punkt. Bra så.

Men sedan jag plockade upp Vargattacken blev plötsligt min vardag en faktor i läsningen. Utgångspunkten för boken är olyckan på Kolmården 2012 som ledde till en djurvårdares död. Det är förfärligt och tragiskt och berör så klart, både som ren fakta men även vid läsningen. Kanske lite extra eftersom jag är i branschen, jobbar på djurpark, om än inte på Kolmården och utan insyn och kunskap om vad som hände, men ändå med en vinkel in i läsningen som inte alla har.

Människan har i alla tider fascinerats av rovdjur, tanken på att tämja vilddjuret har lockat, och fortsätter göra det än idag. Det är till exempel ett tragiskt faktum att det finns fler tigrar i privata hem i USA än vad det finns kvar i det vilda och försök med att korsa vilda vargar med dagens hundar pågår på många ställen i världen – för att bara nämna några.

Och egentligen är det det som är mysteriet i Berges bok – vårt förhållande till de vilda rovdjuren (läs vargen) och vår önskan att tämja dem, även om utgångspunkten är vargolyckan och utredningen runt vad som egentligen hände den där morgonen.

Utan att vara zoolog eller sitta inne med några expertkunskaper om just vargar upplever jag det ändå som om Berge gjort ett gediget researcharbete inför den här boken. Han försöker verkligen gå till botten med vår syn på och vårt förhållande till vargen, både genom historien där den alltid har haft ett, kanske oförtjänt, dåligt rykte och varit någon man skrämt små barn med, och fram till idag där bilden svängt och vargen i princip ses som ofarlig och ett keldjur.

Berge bjuder oss på en intressant och välskriven mix av polisutredning och en historisk återblick på vårt kluvna förhållande till vargen. Man kan tycka mycket om djurparker och säkert välja att fokusera enbart på det när man läser, men det är att göra boken orättvisa för den handlar om så mycket mer. Den är en nyttig tankeställare på många plan.

Du kan läsa ett smakprov ur boken här.