Svepte de sista sidorna i Paul Johnstons Tiga är guld till frukosten i morse. Ytterligare en bok från Bokmalens litterära godispåse. En klassisk kioskbok, med enkel intrig, enkelt språk och en översättning och korrektur som haltar. Men historien är inte lättsmält utan i det närmaste grym.
En ung flicka försvinner i Aten och när privatdetektiven Alex Mavros börjar sökandet efter henne dras han in i en mörk och grym historia med Fadern och Sonen som historiens skurkar. Fadern som har rötter som torterare i den grekiska juntan. Ingen rosenröd kioskstory med andra ord.
Språket är enkelt och upplösningen går lite väl fort. Jag vet av personlig erfarenhet att översättarna får i uppdrag att korta ner den amerikanska orginalstoryn en del, och det märks här. Det irriterar mig och jag stör mig på de alltför många rena korrekturfelen. Det här är en bok som går direkt till bookcrossinghögen.
