Uncategorized

I de lugnaste vatten…

…är en bra titel på en deckare och så heter Viveca Steens debutroman. Jag har insett att jag nog är sist i min bekantskapskrets att läsa I de lugnaste vatten. Jag har tidigare läst bok nummer två i serien och tyckte att det var en ganska okej deckare så när jag snubblade över debuten i en låda med reade talböcker på Bokmässan så slog jag till.

I den här boken får vi för första gången möta Nora och hennes familj. De är en fullt normal familj med sommarhus på Sandhamn. En junidag bryts lugnet på ön. En man har hittats mördad och bara ett kort tag senare hittas även hans kusin. Vad är det som händer i den lilla idyllen? Smyger det omkring en mördare på ön? Det faller på Thomas och hans poliskollegors lott att lösa brotten.

Det är en ganska vanlig och ordinär svensk deckare. Inget mästerverk, men ändå ganska okej och definitivt värd att lyssna på på väg till och från jobbet. Det som skiljer den något från andra deckare är kanske vanligheten hos Nora och hennes familj och det faktum att de beskrivs som helt normala människor, dvs de har både goda och dåliga sidor men är inte så där onaturligt onda som lätt kan bli fallet i kriminalromaner annars.

Betyg: ***

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

fem − 3 =