”Hon har ett namn lika outtalbart som en vulkan men hennes bok är en av de mest magnifika överraskningarna bland den översatta litteraturen. Hon vänder uppochner på klichéer med en komisk ton och träffsäkert skildrade känslor.”
– Le Parisien
Övriga ord är överflödiga.
Det räcker så. Jag kan inte beskriva det bättre. Rosa Candida av Auður Ava Ólafsdóttir är en fin, fransk, ljuvlig, lättläst bladvändare av en isländsk författarinna som jag aldrig hört talas om tidigare, men vars bok gav mersmak.
På ett alldeles eget och unikt sätt blandar Ólafsdóttir det lite knappa, karga isländska språkbruket med så härlig fransk feeling att ljuv musik uppstår. Det är som att långsamt njuta av riktigt god konfekt, eller ett glas sval, lätt sprudlande riesling. Omöjligt att motstå.
Lite otippat var huvudpersonen i den här boken en ung man. En man som av en slump blivit pappa och nu kämpar för att hitta sig själv, sin roll och sin plats i livet. Och han väljer att göra det i ett kloster högt uppe i bergen i södra Frankrike.
Jag blev väldigt nyfiken på denna, för mig, nya isländska författarinna. Om resten av hennes böcker påminner alls om Rosa Candida så är min lycka gjord.
