Två böcker utgivna med hundra års mellanrum. Så lång tid mellan dem och ända känns det inte så – Hercule Poirot är ständigt lika aktuell. Han håller än.
Kategori: Bokrecension
Ingen har väl kunnat undgå att höra om megasuccén The Queens Gambit – Netflix stora succé just nu har fått antalet schackrelaterade sökningar att öka lavinartat på nät
May är ett säkert kort, man vet att man får bra spänning i härliga miljöer när man plockar upp en av hans böcker. Det spelar ingen roll om det är karga engelska öar, vidsträckta hedar i Skottland, den franska landsbygden eller ett myllrande Paris – han har känsla för att välja miljöer som lockar och som nästan själva blir en karaktär i handlingen.
Mr Nobody är grymt spännande och det är omöjligt att förutsäga vad som ska hända och hur det ligger till. Tankarna virvlar. Hur långsint kan man/ får man egentligen vara? Var går gränsen för hämnd? Hur långt är det ok för en journalist att pusha för att få sin story? Hur långt kan man rättfärdiga det?
Jag blev lätt paralyserad i morse när det var dags att välja ny talbok. Listan i appen var betydligt längre än jag kom ihåg (kan bero på att jag klickar till nya titlar dit varje gång jag hör eller ser nya, spännande titlar). Valmöjligheterna blev nästan för många. Svenskt eller engelskt? Nervisande thriller eller ljuv smäktande kärlek? Svensk vinter och jul eller varma söderhavsbrisar?
Hjälp!
Sommaren på Park Avenuet är en fascinerande historia som ger en inblick i historien. Tankarna går osökt till Djävluen bär Prada, med ett stänk av tidsandan som genomsyrar underbara tv-serien Mad Man. Jag kunde helt enkelt inte sluta läsa.
Ytspänning är vansinnigt spännande, en riktig bladvändare och jag vet att pappa hade tyckt lika mycket om den som jag. Och vi hade haft en hel del att tala om, det är ett som är säkert. En perfekt present så här på fars dag.
En av Englands mest lästa deckarförfattare lockar med en thriller som för tankarna till 24, tv-serien med Kiefer Sutherland i huvudrollen. Med kidnappning, utpressning och den albanska maffian skapar en grund som heter duga, men…
Min oro gäller sedan. Vad händer efter feelgoodfestivaler, bokmässor och digitala bokreleaser? Är allt över då?
Det är rappt, spännande och skitsnyggt skrivet. Jag gillar verkligen Birks författarskap. 27 år ung har han lyckats hitta något som många författare idag saknar, nämligen en helt egen stil och berättarteknik. Det känns fräscht, äkta och aktuellt och väldigt välresearchat. Birk vet vad han pratar om.