Årets sista slutlästa bok blev Spökskrivaren av Robert Harris. En bok pappa fick av mig på fars dag.
Handlingen utspelar sig till största delen på Marthas Vineyard i USA dit en brittisk före detta premiärminister dragit sig tillbaka för att skriva sina memoarer. Som ”alla” stora män så skriver han inte själv utan anlitar en spökskrivare.
Spökskrivaren i fråga är mer van vid idrottsstjärnor och rockidoler men blir nyfiken och åtar sig jobbet. Den snuskigt höga lönen för några veckors jobb är naturligtvis en viktig faktor i beslutet.
Väl på plats inser han att han ersätter en tidigare spökskrivare som dog under smått oklara omständigheter. Det tar inte långa stunden den ena underliga händelsen efter den andra inträffar. Arbetet som spökskrivare visar sig inte vara helt hälsosamt för den som vill behålla livhanken.
Recensionerna talar om ”lysande”, ”mästerverk”, ”elegant” och andra superlativ. Själv är jag itne lika benägen att hålla med. ”Spännande tidsfördriv” hade passat mig bättre för det är precis vad den är. Spännande medan man läser den och ett skönt tidsfördriv. Storyn är lite annorlunda och det är uppfriskande. Spänningslitteratur (jag vill inte gärna kalla den för deckare och definitivt inte en thriller, så spännande är den inte) är det definitivt.
Men när man lagt den ifrån sig har den flugit sin kos. Lämnar inte några djupare fåror i minnet. Men som sagt, ett helt ok tidsfördriv.
Betyg: ***
