Alma Whittakers betydelsefulla upptäckter av Elisbeth Gilbert |
Det ska erkännas, det var det fantastiska omslaget som gjorde att jag började läsa Elizabeth Gilbert nya bok Alma Whittakers betydelsefulla upptäckter.
Det var väl Eat, Pray, Love som gjorde Gilbert till världskändis. Boken sålde som smör och blev även en film med Julia Roberts i huvudrollen. Jag har inte läst boken, men har ett vagt minne av att ha sett filmen. En feel-goodhistoria som baserades på hennes eget liv och med ett budskap om vikten av att känna sig själv om jag inte minns fel.
Alma Whittaker är en helt annan typ av bok. Det här är en helt fiktiv historia om en nyfiken och vetgirig flicka och hennes liv under 1800-talet. Det är en hyllning till vetenskap och rationellt tänkande, en klassisk äventyrsroman om upptäcktsfärder, här i både det stora och det lilla. Men det är också en historia med djup, som visar hur svårt det kan vara att inte riktigt höra till, passa in i normen.
”Alma Whittaker levde ett stilla men inte olyckligt liv. Inte det minsta olyckligt.”
Alma är ett barn som trivs bättre bland djur och växter än med andra barn. Hon uppfostras till och ägnar sig åt ett liv som vetenskapsman, inte olikt Charles Darwin. När hon sedan förälskar sig i en man med diametralt annorlunda dragning och syn på livet, då ställs allt på sin spets.
Det är som sagt en hyllning till vetenskapen, snudd på populärvetenskaplig läsning fylld med fakta om de mest varierade ting. Och, skickligt nog, lyckas Gilbert få det att vara intressant hela tiden, till och med när vi grottar ner oss i mossornas fortplantningssystem.
Jag gillar det här och njuter av läsningen. Möjligen är den ett par hundra sidor för lång, 600 sidor är i mesta laget och jag tror att historien hade vunnit på att kortas ner något.
Du kan provläsa några kapitel här.