3 skäl att läsa Frankie Machine

Karaktären – Handlingen – Uppläsaren

Mer än så krävs inte för att göra en bok riktigt riktigt bra och ge mig som läsare en skön stund i läsfåtöljen – och ändå är det så svårt, många författare snubblar på mållinjen och missar, oftast aldrig så lite men ändå tillräckligt för att ge den där wow-upplevelsen. Eller så har författaren lyckats men uppläsaren är helt fel och tar udden av läsningen, inte helt ovanligt tyvärr. Vi har alla våra favoriter och smaken är ju delad, men fel uppläsare har mer än en gång fått mig att sluta läsa/lyssna.

Därför är det lika härligt varje gång man plockar upp en ny bok och överraskas av hur bra den är. Inte nödvändigtvis för att man trodde den var dålig, varför ens börja läsa en bok man tror är dålig, utan mer för att man egentligen inte hade några särskilda förväntningar och därför blir glatt överraskad.

Så var det med Frankie Machine av Don Winslow. Av en slump fick jag talboken i min hand av en vän som tyckte att Don Winslow ”måste man helt enkelt läsa”. Jag satte i första cdskivan (när hände det senaste i denna Storytelvälsignade tidsera?) och började lyssna på väg till jobbet.

Döm om min förvåning när jag Lennart Jähkels röst klingade ut ur högtalarna, den detaljen hade jag missat, och att det dessutom visade sig låta riktigt bra. Ja, jag vet och inser hur fördomsfullt det låter, men för mig är Lennart Jähkel för alltid och evigt förknippad med Sven-E i Pistvakt. Jag anser mig vara en hyfsat normalbegåvad individ och inser att han kan så mycket mer än så, Jägarna finns till exempel där i bakgrunden också, men röstmässigt och dialektalt är det Sven-E jag hör när Jähkel nämns. Men inte här… det tog inte många sekunder innan han var den självklara berättaren av denna maffiosohistoria – och ja, jag vill gärna höra honom läsa in fler talböcker.

Frankie Machianno är en äldre herre som har lämnat maffialivet bakom sig och numera ägnar sig åt sin sportfiskeaffär, sina fastigheter och därpå följande vaktmästarroll och en del andra affärer. Han är en handlingens man som har tusen järn i elden, men han lever ett gott liv, med ett damsällskap han trivs med, en nyligen återupptagen relation till sin dotter, en hyfsat fungerande relation till sin exfru, några goda vänner och som gärna både fiskar och surfar.

Men… och det finns så klart alltid ett men annars hade det ju inte blivit någon bok, även om han har lämnat livet i maffian så har inte maffialivet lämnat honom. Hans gamla namn ”The Machine” fick han av en anledning, som västkustmaffians effektivaste mördare och en av dess mest fruktade medlemmar skapade han sig ett rykte, ett rykte som nu kommer tillbaka och jagar honom. Det dröjer inte länge innan han måste fly för sitt liv och se till att de som står honom nära inte kommer till skada.

Det är en ganska klassisk maffiahistoria men det finns ett djup i den som känns nytt och lite ovanligt. Jag blir ganska förtjust i den gamle mannen till en början. Han är omtänksam och rättvis och drar sig inte för att säga ifrån när något är på tok. Men ju mer jag får veta om honom och hans tidigare handlingar desto mer komplicerade blir mina känslor för den här karaktären. Det han gjort, både som hitman och som medmänniska och äkta make, är många gånger vidrigt. Ändå, det finns något hos honom så här på ålderns höst som är tilltalande, som gör det svårare att döma honom.

Don Winslow är en ny bekantskap för mig, maffiagenren är ingen jag normalt söker mig till, men Frankie Machine är så mycket mer. Det är en historia om en komplex karaktär som tar avstånd från sitt tidigare liv och vill göra rätt för sig men som ställs inför situationer han inte kan ta sig ur. Han har ett hjärta av guld och han månar verkligen om de sina.

Frankie Machine är en spännande och intressant bok i en fantastisk uppläsning av Lennart Jähkel – väl värd att lyssna på!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

10 + 20 =