Regnvakt levererar minst sagt

En trädkramare, en fotograf, en stroke, en packad äkta make och
Seine som svämmar över hotar familjehelgen . Regnvakt av Tatiana de Rosnay levererar minst sagt.

När pappa Paul fyller 70 år sammanstrålar familjen Malegard i Paris för första gången på flera år för att fira. Det blir dock inte riktigt som de tänkt sig, Seine svämmar över, katastroftillstånd råder i staden och när stroken slår till rasar allt samman.

Precis som i Sju dagar med familjen av Francesca Hornak utspelar sig den här boken under en veckas tid när en familj träffas och umgås, under mer eller mindre frivilliga förhållanden och det blir en omtumlande vecka för alla inblandade. Gamla hemligheter och nya problem kommer upp till ytan, men också värme, kärlek och omtanke.

Anders Ekborg har inte läst in så hemskt många böcker, men de han har läst är en fröjd att lyssna på. Mitt första möte med honom var i megasuccén En dag av David Nichols. Precis rätt röst till rätt historia. Samma känsla får jag här, Anders röst gör verkligen Regnvakt rättvisa.

Det jag möjligen har att invända är ett något abrupt slut. Vilket är ovanligt idag när alla författare verkar mjölka slutet i all oändlighet. Alla spår och trådar ska nystas upp och få sin förklaring, vilket är tröttsamt och lite av en förolämpning mot oss som läsare. Jag kan själv – kan fylla i, hitta på och föreställa mig själv. Då föredrar jag det här lite mer plötsliga slutet, även om det känns ovant och lite otillfredsställande.