Uncategorized

Paris, chérie

Jag har ingen som helst intention att utropa mig till fashionista, det vore helt enkelt inte sant. Jag har heller aldrig fascinerats av modellyrket. Men jag kan förstå Alvas önskan att prova på när hon för möjlighet att åka till Paris över sommaren för att jobba som modell. Äventyret. Att ta chansen när den kommer. Det förstår jag. Dessutom har Alva en hemsituation som hon behöver få en paus ifrån.

Trots att jag inte tillhör den primära målgruppen, unga vuxna, för Ida Pyks bok Paris, chérie så faller jag för den. Jag önskar den hade funnits när jag var fjorton. Jag minns hur fascinerad jag blev i ännu yngre år när jag läste Viveca Lärns bok Vad händer om man vänder på Paris om Tekla Tedin och hennes pappa. En fascination som stannat kvar hos mig genom åren och som återuppväcks av Ida Pyk.

Men allt är inte härligt och rosarött för Alva när hon anländer till Paris. Vardagen kan vara ganska trist och grå där också. Och unga tjejer är och förblir unga tjejer. Det är inte lätt att vara 16 år gammal och ensam i en ny stad, med ett nytt språk, ett nytt jobb och inga kompisar. Men det finns ljusglimtar. Oväntade vänner och, som sig bör i Paris, ung spirande kärlek.

Jag gillar det här. Tycker om Idas sätt att varva Alvas dagar i Paris med återblickar av vardagen hemma i Sverige. Det blir aldrig någon sockersöt, himlastormade historia men det är en av bokens styrkor tycker jag. Det känns äkta.

Ett extra plus för kartorna i början och slutet av boken. Kartor är alltid ett plus i min bok, det vet ni vid det här laget. Att jag sedan känner igen mig och med ett leende minns min egen Parisresa i femtonårs åldern gör naturligtvis inte saken sämre.

Som en extra bonus bjuds på ett smakprov här.

Betyg: ***
Antal sidor: 219

Förlag: Rabén&Sjögren

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

fyra × två =