Idag är det 8 mars och internationella kvinnodagen och jag ska erkänna att jag är lite kluven. För mig har det aldrig varit viktigt om människorna som jag ser upp till har varit män eller kvinnor. Jag har börjat inse att det är lite ovanligt, men så har det alltid varit. Personligheten, hjärnan och hjärtat är det som är viktigt för mig, inte om de råkar vara män eller kvinnor.
Samtidigt så är jag fullt medveten om hur samhället ser ut idag och vilka ruttna föreställningar som faktiskt fortfarande finns där ute. Och ja, jag är också medveten om att vi har det väldigt, väldigt bra här i Sverige jämfört med många andra länder.
Därför är den 8 mars fortfarande en viktig dag. Det är en dag när vi alla borde stanna upp och tänka till, reflektera över vad vi kan göra för att göra samhället mer jämställt, lönerna lika för lika arbete och hur vi kan förhindra sexuella trakasserier och förtryck.
Bokvärlden är full av fina, starka, viktiga kvinnor, både verkliga och litterära, och att lyfta upp några känns både otillräckligt och orättvist. Det finns många av er där ute som har mycket bättre koll än vad jag har, men just nu är jag väldigt förtjust i Roxane Gays texter, J K Rowlings starka twitterpersonlighet, Lisbeth Salander som för alltid och evigt kommer se ut som Noomi Rapace och som jag har svårt att inte återkomma till, Anna Gavalda vars ordkänsla jag önskar jag hade….
Listan kan göras oändligt lång. Hjälp mig gärna. Vad och vem bör jag inte missa?
Bokvärlden är full av fina, starka, viktiga kvinnor, både verkliga och litterära, och att lyfta upp några känns både otillräckligt och orättvist. Det finns många av er där ute som har mycket bättre koll än vad jag har, men just nu är jag väldigt förtjust i Roxane Gays texter, J K Rowlings starka twitterpersonlighet, Lisbeth Salander som för alltid och evigt kommer se ut som Noomi Rapace och som jag har svårt att inte återkomma till, Anna Gavalda vars ordkänsla jag önskar jag hade….
Listan kan göras oändligt lång. Hjälp mig gärna. Vad och vem bör jag inte missa?
