Jag förstår inte! Bloggosfären svämmar över av hyllningar över denna lilla bok. Men jag förstår inte och det gör mig ledsen.
The Tiny Wife av Andrew Kaufman bedårande till formatet. En 10×10 cm liten lila pärla som tilltalar mitt estetiska sinne och jag vill verkligen gilla den. Att överskåttet från sålda böcker går till SKETCH, ett projekt som riktar sig till hemlösa och lösdrivande ungdomar i Toronto. Beundransvärt!
Historien börjar med ett bankrån. Men inte vilket bankrån som helst, för den här rånaren är inte intresserad av pengar. Istället får bankkunderna lämna ifrån sig en sak som betyder vädligt mycket för dem och samtidigt deklarerar han att ”I will be taking 51% of your souls with me. This will have strange and bizarre conseqences to your lives. But more importantly, and I mean this literally, learn how to grow them back, or you will die.”
Som sagt inget vanligt rån och de tiotal personer som befann sig i banken den dagen påverkas på olika sätt. En kvinna blir överfallen och jagad av sin lejontatuering när den plötsligt blir levande. Hon tillbringar arton dagar med att fly från lejonet innan hon till slut kommer på hur hon ska hantera det. En annan hittar Gud under sin soffa en dag när hon städar. Eftersom Gud blivit smutsig kör hon honom i tvättmaskinen, något han verkligen inte gillar. Han blir så sur att han marsherar ut ur huset och hon får ägna resten av livet åt att leta efter honom.
Boken är fylld av sådana här små historier som på ett skickligt sätt vävts samman till en kort liten bok på 99 sidor. Den är absurd, smårolig och helt galen! Jag läste någonstans att det vore underbart om boken filmades i Tim Burtons regi. Och jag håller med. Det skulle bli en fantastisk film.
Det finns bitar i den här historien som jag gillar jättemycket men jag kan inte hjälpa att jag har en känsla av att det är något jag missar. Något jag inte fattar. Vad är sensmoralen i den här historien? Att vi alla borde stanna upp och rannsaka våra liv då och då? Det är jag övertygad om vore nyttigt. Vi rusar fram så fort att vi tappar bort oss själva på vägen och även de som står oss närmast. Eller är det bara en samling galna historier som packeterats i en och samma berättelse? Jag tror inte det och att svaret glider undan för mig är frustrerande. Minst sagt.
Betyg: **+ (omöjligt att sätta egentligen. * för att jag inte fattar, **** för galenskapen och det fina språket)
Antal sidor: 99
Förlag: Madras press (De svenska rättigheterna har köpts av PrintzPublishing som ger ut den i början av 2012)
Andra som läst boken:
Bokbiten
Beroende av böcker
Calliope books
