The Madman’s Daughter av Megan Shepherd |
En recension någonstans, jag minns inte riktigt var just nu, fick mig att börja lyssna på The Madman’s Daughter av Megan Shepherd. Det tar inte lång stund innan den röda tråden från Alma Whittakers betydelsefulla upptäckter kommer smygande. Båda handlar om vetgiriga döttrar som inte vill något hellre än att lära sig av sina vetenskapsmän till fäder. (Och som törstar efter deras uppmärksamhet och bekräftelse.)
Jag lyssnar vidare och en annan bild tar form i huvudet, den från 90-talsfilmen The Island of Dr Moreau med Val Kilmer och Marlon Brando i huvudrollerna. Jag såg den aldrig, men har ändå en bild av en galen vetenskapsman på en ö som gör vansinniga experiment på djur och människor. (Filmen sågades med fotknölarna om jag minns rätt.)
Jag är tvungen att googla och döm om min förvåning när det visar sig att filmen baseras på HG Wells bok från 1896 med samma namn, OCH att The Madman’s Daughter är inspirerad (inte så lite heller, många av namnen är identiska) av just Wells roman.
De röda trådarna har hittat fram till varandra och så knyts världen samman.