Sval, söt och härligt läskande som en varm sommarkväll – det är precis så det känns att läsa Christoffer Holst nya bok, Söta, röda sommardrömmar.
För några år sedan pratade jag om att det ibland var så härligt befriande skönt att läsa mysiga mordhistorier. Jag blev genast skarpt ifrågasatt, inte finns det något sådant som mysiga mord! Och det gör det så klart inte, inte morden i sig, men sättet historierna är berättade på. Det som numera kallas feelgood deckare. Det ska vara mysigt och spännande på en och samma gång. Det bästa av två världar helt enkelt – och det är precis var Christoffer serverar oss.
När boken börjar har Cilla precis köpt en kolonilott (en trend i sommarens böcker?) ute på Bullholmen för att börja om efter att ha blivit lämnad av pojkvännen. Cilla är till vardags skvallertidningsjournalist och därför av naturen nyfiken. Det är så klart därför hon, med god draghjälp av sin lika nyfikna granne, som hon inte kan låta bli att luska lite när en flicka hittas mördad på ön. Ett luskande som inte bara för henne rakt i famnen på den stilige polisen utan också visar sig bli farligt, inte minst när mord nummer två inträffar.
Vi som läst Christoffer tidigare vet att det är just karaktärerna som är hans styrka. Han tecknar skickligt ömsinta porträtt av helt vanliga människor med fel och brister men som vi inte kan låta bli att älska.
Att läsa Christoffer Holst är rena medicinen, man blir genast på gott humör. Han borde finnas på recept. ”Känner du dig lite nere? En Holst om dagen gör underverk.”
