Snövit ska dö

Snövit ska dö
av Nele Neuhaus

Det känns nästan lite hädiskt att börja läsa en bok med titeln Snövit ska dö under julledigheterna, och då är inte ens snövit med på Kalles jul längre (om den ens har varit det, jag minns inte). 

Nu handlar Nele Neuhaus bok naturligtvis inte om sagan vi alla känner så väl, men tjejen som försvann för så många år sedan kallades Snövit av alla i byn. Dels för sitt svarta hår, sin vita hyr och rosenröda mun, men också för att hon precis fått huvudrollen som just Snövit i skolpjäsen. En roll flera av tjejerna trånat efter.
Nu, tio år senare har Tobias släppts ur fängelset. Mot sitt nekande dömdes han för mord på två tonårsflickor; sin före detta och sin nuvarande flickvän. Mot bättre vetande beger han sig tillbaka hem, bara för att finna att under hans tid i fängelset så har föräldrarna skiljt sig, fadern är på ruinens brant och hemmet är skräpigt och nedgånget. Byborna har vänt fadern ryggen. Vissa sår läker aldrig och tio år är långt ifrån tillräckligt länge för byborna att glömma. I deras ögon är Tobias en mördare och hans föräldrar minst lika skyldiga. De har ju uppfostrat en mördare. Livet är tufft för alla inblandade.
När så plötsligt skelettet efter en ung flicka hittas på en gammal övergiven militärflygplats nära Frankfurt rivs allt upp igen och byn vänder sig åter mot Tobias och hans far. Hämndbegäret sliter i dem. Kiminalpolis Pia Kirchhoff får i uppdrag att reda ut fallet med skelettet och börjar så sakta nysta i historien med de mördade flickorna och snart inser hon att det är något som inte står rätt till. Men alla, bybor såväl som kollegor, motarbetar henne. Fallet är ju utrett och mördaren dömt. Eller?
Snövit måste dö är Nele Neuhaus internationella genombrott och jag förstår att den säljer bra. Det här är en spännande, tankeväckande och tyvärr inte alls särskilt otrolig historia. Det är säkert alltför ofta som det går till på just det här sättet, att folk helt enkelt bestämmer sig för vad som har hänt och vem som är den skyldige och sedan struntar i bevis och vidare utredning. Vad gör man inte för kärleken? Kärleken till sina närmaste, sin partner, sitt jobb eller vad det nu vara månde. Skrämmande!
Lite kul var det också att boken utspelar sig i Tyskland, något som inte är allt för vanligt i min läsning tyvärr. Jag måste bli bättre på att sprida mig geografiskt. Det är trots allt så att våra kulturer skiljer sig lite åt vilket ger en extra dimension till läsningen.
 

Läsning a-la-carte:
Vad passar väl bättre till en bok om Snövit än riktigt röda, saftiga äpplen. Nyttigt är de också. Se bara till att välja själv och inte ta emot förgiftade frukter från hämndlystna drottningar. 

One Reply to “Snövit ska dö”

Comments are closed.