Turen till affären gjorde mig lite fundersam. Jag bytte några ord med en gammal kollega som beskrev ”bunkringshysterin” de senaste dagarna. Som chef för kolonialavdelningen (ni vet, alla torrvaror, konserver etc) kunde han konstatera att de senaste dagarnas skriverier stämmer, folk bunkrar som aldrig förr. Konserver, mjöl, pasta och ris går åt i rasande takt och det börjar bli lite tomt på hyllorna.
Nog för att coronaviruset är smittsamt och läskigt, men någon rim och reson måste ju ändå finnas. På Biltema och Jula har spritkök, campingkök och vattendunkar tagit slut. Varför i hela friden då? Vi pratar om en virussjukdom, en influensa som de flesta som smittats blir friska ifrån. Det är inte världens undergång vi ser. El och vatten kommer inte plötsligt sluta fungera. Eller?
– Men det är ju trist att man inte kan ut och resa längre, sa han och la till att det var tur att de inte hunnit boka påskresan ännu. Det blir till att vara hemma i vår och sommar. Inte fan vågar man ut och resa nu.
Jag log lite och tänkte att joho då, visst vågar men det. Och till de mest exotiska länder dessutom. Själv tänker jag bege mig till Island i helgen, då väntar Audur Ava Ólafsdóttirs bok Den sista kvinnan på mig där hemma. För tänk, det finns där inom räckhåll – äventyret. Bara att slå upp första sidan i vilken bok som helst och börja läsa. Och med dagens teknik behöver du inte ens bege dig till ett bibliotek eller en bokhandel och riskera smittas av dina medmänniskor, nej då, klicka hem boken i e-format och börja läs. Eller som ljudbok och börja lyssna. Världen är bara ett knapptryck bort och den är alldeles alldeles fantastisk. Ett paradis för oss fåtöljresenärer.
Vart går din nästa resa?
