Det är något visst med en riktigt bra saga, en skröna som drar en in i handlingen utan att man har möjlighet att värja sig. Det är så fantasygenren i många fall fungerar för mig. Jag har absolut inga problem med de fantastiska inslagen så länge själva sagan, själva handlingen fungerar. De senaste åren har fantasygenren varit fylld av böcker där huvudpersonerna är starka självständiga tjejer och där handlingen är förlagd till en miljö väldigt nära vår egen. Till skillnad från traditionell fantasy med killar i huvudrollerna och i en miljö snarlik den medeltida.
Mer än ögat ser av Melissa Marr är en ungdomsbok med den synska Aislinn i huvudrollen. Men Aislinn, kallad Ash, ser inte de döda, hon ser alver, feer och annat oknytt. För mig en ny vinkling av genren, som förlaget väljer att kalla paranormal romance. Det är oerhört lätt att dra paralleller till Twilightsagan av Stephenie Meyer, men det är tyvärr till Marrs nackdel. Mer än ögat ser är inte alls lika bra och likheterna är så många att man gör jämförelser hela tiden.
Mot sin vilja dras Aislinn allt närmare alvernas och oknyttens värld och när hon en dag börjar förföljas av två alver ställs allt på sin spets och Aislinn är tvungen att välja vilken värld hon vill leva i, alvernas eller människornas. För visst måste hon välja?
Mer än ögat ser har hyllats av många recensenter och en uppföljare finns ute nu. Själv är jag inte odelat positiv. Visst finns det flera plus i form av Aislinns starka karaktär, den för mig nya miljön och att boken är lättläst. Men det finns också några minus som tex att Aislinn på bara några dagar accepterar och finner sig i det öde som förutbestämts åt henne, inte minsta protest där, att jag hade svårt att ta världen med feer och oknytt på allvar, trots min fantasyvana och, tyvärr, likheterna med Twilight.
Helhetsintrycket är att det är en helt ok och lite annorlunda bok i fantasygengren.
Betyg: **+
Antal sidor: 342
Förlag: Ponto Pocket
Andra bokbloggare som läst denna bok:
Boktoka
Boksidan
Boksnack
Jag läste den i helgen och jag tyckte att den var lite sisådär. Jag gillade Keenan mycket mer än Aislinn, hon kändes så vek i början. Håller med att det blev en snabb helomvändning för henne.
Kommer själv att slänga upp en recension på den inom de närmaste dagarna.
Jag håller med dig Anna. Keenan kändes av någon anledning mer äkta, trots att han är alv. Men jag kan bli lite trött på att killarna alltid är så fantastiskt snygga att alla tjejer faller som furor. Det känns väldigt klicheaktigt.