Jag är tacksam

Hos våra engelskspråkiga vänner firas thanksgiving i helgen. Och kanske ligger det något i en tradition som i alla fall har som grundtanke att vi ska stanna upp och fundera över saker som vi är tacksamma för här i livet. Det vore säkert nyttigt att göra lite till mans och betydligt oftare än en gång om året. Men en gång är definitivt bättre än ingen gång så när Random House tidigare idag på sin facebooksida bad sina läsare dela med sig av författare och böcker de är tacksamma för eller varför inte personer som är direkt ansvariga för att vi växt upp till sådana bokmalar.

En tanke som tilltalade mig. Fundera lite, för visst finns det böcker, författare och personer i vår närhet som betytt mycket för vår läsning genom året. Själv minns jag med glädje Wahlströms gröna pojkböcker, det var tvillingdeckarna som gällde, och de röda flickböckerna, Mary-Lou och Kitty slukade en period vart enda öre av veckopengen.

När det kommer till författare är det sämre ställt. Jag är generellt sett ganska dålig på idoldyrkan men utan författarna till ovan nämnda böcker hade jag inte varit där jag är idag, det är jag ganska övertygad om det var de som fick mig att börja läsa och framför allt att gå vidare och fortsätta läsa. Men frågan är om inte Asterix författare/ tecknare var först. Vad vore jag, och säkert många med mig, utan Asterix? Förmodligen totalt ignoranta om en rad viktiga saker som hade med romarna och romarriket att göra, för att inte tala om de latinska citaten som framför allt den lille sjörövaren ständigt strödde runt sig.

Även David Eddings bör nämnas i det här sammanhanget. Utan rean på hans pocketböcker den där regniga sommaren hade fantasyn förmodligen fortfarande varit ett outforskat område för mig. Och precis som i livet är här tvära kast, från Eddings till Guillou. Kan låta konstigt, men det var faktiskt Coq Rouge som hjälpte mig ta körkort. Jag hade bestämt att den dagen jag klarade teoriprovet skulle jag gå och köpa mig boken om Hamilton som jag gått och sneglat på så länge. Den står ännu kvar i bokhyllan.

Sist men inte minst så är jag djupt tacksam för att mamma, som trots svensklärarkollegornas protester, lät mig fortsätta läsa/sluka Kittyböcker. ”Hon kommer inte att läsa Kitty i alla evighet.” Och det gjorde jag ju naturligtvis inte, men jag fick fortsätta att läsa dem så länge jag ville och därmed behålla läsglädjen. Det var aldrig förknippat med tvång och det är jag djupt tacksam för.

Så tack alla författare till alla bra och dåliga böcker som passerat min väg. På olika sätt har ni påverkat och ibland förbättrat och underlättat min vardag. Och tack mamma för att böcker än idag är förknippade med läsglädje och en skön känsla av äventyr och verklighetsflykt (i ordets alla positiva bemärkelser).

Vad är du själv tacksam över när det gäller böcker och läsning?