Hudhunger – erotik för kvinnan mitt i livet

Klinisk – Orealistisk – Tvehågsen – Intressant

Som ni ser spretade intrycken ganska rejält när Bokkvartetten träffades för att diskutera Hudhunger av Katerina Janouch. Efter många psykologiska thrillers och ett antal feelgood tyckte vi att det var dags att prova en ny genre – erotik. Vi är varken särskilt pryda eller ovana vid sexscener i böckerna vi läser och diskuterar, men en hel bok om sex? – vad i hela friden skulle det finnas att prata om? Mycket visade det sig.

Jag ska villigt erkänna att medan jag läste Hudhunger funderade jag på hur i hela friden jag skulle kunna recensera den. Efter kvällen med tjejerna är det inget problem, det visade sig att vi funderat på ungefär samma saker och haft nästan samma tankar när vi läste. Fascinerande, det händer inte ofta.

Hudhunger är den första boken i en trilogi, dessa evinnerliga trilogier, om Rosanna Wilde, en kvinna i fyrtioårsåldern vars liv liksom stannat upp. Karriären som författare har gjort halt sedan hon drabbats av skrivkramp och idéerna sinat. Hon är gift med en man hon inte har något gemensamt med längre förutom huset de bor i och det är evigheter sedan de rörde vid varandra. När det plötsligt står en man i hennes kök slår hjärtat dubbelslag och när han för en tid flyttar in i gästhuset slits Rosanna in i en känslostorm som förändrar allt.

Tyvärr är det säkert en i mångt och mycket korrekt bild av många äktenskap idag. Rosanna och hennes man har förvisso inga barn att skylla den minskade sexlusten på, men vardagen, slentrianen, har smugit sig på dem och de har svårt att hitta tillbaka till varandra. Det är säkert vanligare än man tror och så oerhört sorgligt.

Formatet på den här boken är mycket tilltalande, storleken är handväskvänligt och med sina 208 sidor är den lätt att bära med sig och snabbläst. Det här är första gången jag läser Katerina Janouch och jag gillar enkelheten i hennes språk, enkelt och rakt på sak, inga krusiduller. Problemet är att det ibland blir lite väl rakt på sak, bitvis är det nästan kliniskt i beskrivningen av sexscenerna. På något underligt sätt kändes det ibland mer som ett mellanting mellan sexrådgivning och fiktion, som om Janouch inte riktigt klarat skilja på sina båda yrkesroller. Men när erotiken fungerar då hettar det till på riktigt och hon lyckas med något som de allra flesta författare har så svårt för, nämligen att få sexscenerna att funka, det får det sällan riktigt hett, men Janouch kan.

En bit in i boken blev jag lite smått irriterad och suckade över vad som mest kändes som ett propagandamanifest från 70talet där kvinnor uppmanas att ”bränna bhn och befria fittan”, men den känslan försvinner efter ett tag och historien om Rosannas uppvaknande och insikt i att hon måste förändra sitt liv tar över.

Hudhunger är en roman om kvinnlig sexualitet och vi var överens om att det var helt klart läsvärd och tre av oss tänker nog läsa även de kommande två böckerna i serien. Det blev en kväll med intressanta diskussioner om var gränsen mellan erotik och porr går och hur fin balansgången mellan upphetsande erotiska skildringar och rena sexrådgivande beskrivningar är.

Vi gillade Gilda, Rosannas sköna väninna, vi fick ingen riktigt bild av Samuel, mannen i gästhuset, och Nathan, den äkta maken… om honom och hans val hade vi en hel del att säga…