Peter James – en av Englands stora kriminalförfattare – är en ny bekantskap för mig. Med den 14:e boken (!) om kommissarie Roy Grace får han mig att minnas min tid i Brighton & Hove. Inte för att handlingen i boken på något sätt påminner om vad jag upplevde där, men att höra Brighton nämnas medan jag lyssnar väcker minnen till liv.
Han dör om du inte är som sagt den 14:e boken i serien, vilket jag inte visste när jag började lyssna (ni som känner mig vet att jag inte hade börjat då, är ingen fan av långa serier direkt) men det gör faktiskt ingenting. Man behöver inte ha läst de tidigare böckerna för att ta sig an den här.
Så häng med på Bokmalens digitala bokcirkel. Värt att veta för referenser är att jag lyssnar på den, i 1,5 gånger hastigheten. Nu kör vi!
1 timme och 29 minuter in
Bomber igen. Tankarna går osökt till Rosy & John som jag läste i början av året där en man gömt bomber runt om i Paris som han hotar spränga om han inte får som han vill. Den här gången finns bomben i en kamera inne på fotbollsstadion. Kip Browns son är försvunnen och bomben ska sprängas om Kip inte gör som han blir tillsagd – och han får på inga villkor blanda in polisen.
Svårt dilemma det där, instinkten hos varje förälder är så klart att göra allt för att rädda sitt barn, men här finns också faktorn med alla oskyldiga åskådare på fotbollsmatchen. Vad skulle du göra?
Så här långt är det lite 24-känsla över det hela, med kapitlen som räknar ner timme för timme. Får se om det fortsätter så.