Ja, det får man väl ändå kalla Tre män i en båt av Jerome K. Jerome. Det är en av de där böckerna man läser om i litteraturhistorien, förmodligen förekom ett utdrag i Dikt & Tanke, men som inte gjort något intryck på mig. Jag kände till titeln och författaren, som jag antagligen pluggat in till något prov, men inte särskilt mycket mer.
Så snubblade jag över den som talbok till ett fyndpris och tänkte att det var dags att utmana mig själv lite. Jag är dålig på att läsa klassiker.
Döm om min förvåning när jag upptäckte att den faktiskt är ganska rolig, eller snarare dråplig.
Historien handlar om tre unga män och en hund som bestämmer sig för att ge sig ut på en två veckor lång roddtur på Themsen, efter att ha ratat en segling längs kusten med motiveringen att sjösjuka låg för dem allihop. Något som inte är särskilt förvånande när man betänker att de tre hypkondrikerna lider av precis allt, utom skurknän.
Vi får i denna korta, bara 4 cdskivor lång, berättelse den ena dråpliga situationen efter den andra berättat för oss. Bara packningen är ett äventyr, för att inte tala om båten eller matlagningen längs floden. Visst är mycket extremt, men ändå ganska kul.
Jag minns inte hur fröken beskrev historien i skolan, men det här hade jag nog kommit ihåg tror jag. Hur som haver är jag glad att jag lyssnade på den. Det var ett par resor tur och retur jobbet som förgylldes, plus att jag byggt på mitt klassikerkonto med ett roman och fått blodad tand på att testa fler.
Betyg: ***
