Sju utplacerade bomber som kommer att sprängas en efter en om inte gärningsmannen får som han vill. Det är inget annat än ren och skär terrorism. Det som skiljer Rosy & John från andra liknande historier är anledningen – den här gången är det en son som hotar spränga en bomb om dagen tills dess att hans mamma släpps ur fängelse och de båda sätts på ett plan till Australien.
Vår favoritkommissarie, den synnerlige kortväxte Camille Verhoeven, blixtkallas in för att hjälpa till att lösa situationen – på begäran av den misstänkte. Det borde vara ett enkelt fall, men som så ofta visar det sig vara mer komplicerat än det verkade från början. Har vi att göra med en verklig terrorist eller en komplett galning, eller kanske den värsta av dem alla – en galen terrorist…
Rosy & John är en fortsättning, förvisso fristående, på Pierre Lamaitres tidigare böcker om Verhoeven; Camille, Irène och Alex. De tre första böckerna är förvisso mycket tjockare, Rosy & John är bara 160 sidor lång, men ändå serverar Lamaitre oss en tät historia med högt tempo och mycket handling. Det gäller att hänga med i svängarna.
Det är välskrivet och jag som valde att lyssna på boken bjöds på 4 timmars spänning på väg till och från jobbet i julhelgerna. Magnus Roos gör det bra, men jag störde mig på hur han uttalade Camilles efternamn. Det är möjligt att det är helt korrekt, men det är inte så jag ”läst” det i mitt huvud.
