Jag har riktigt svårt att bestämma mig för vad jag tycker om Strindbergs stjärna av Jan Wallentin. Läste den totala sågningen på bokhora.se exakt en dag innan mitt eget ex damp ner i brevlådan, så förväntningarna var riktigt låga när jag satte cd i bilstereon och började lyssna.
Att det inte är något litterärt mästerverk vi pratar om är helt klart, men kan det ändå vara en bok värd att läsa/ lyssna på? Jag vet inte. Jag håller som bäst på och har lite svårt att bestämma mig. Min stora invändning är för tillfället att det känns väldigt mycket som en sämre kopia på DaVinci koden. Jag är inte helt hundra på om det beror på historien som sådan eller på det faktum att den fantastiske Johan Rabaeus läser en så snarlik bok som Dan Browns.
Vi får se vad slutomdömet blir. Jag fortsätter att lyssna. (Tur att man har en bit att köra till och från jobbet varje dag.)
