”Jag kan inte tänka mig något finare än att vara en sådan röst i någons huvud.”
Orden hade kunnat te sig läskiga om det inte var för att de uttalades av en författare vars högsta önskan är att kunna skriva på ett sätt som får oss läsare att glömma tid och rum. Som får oss att bara vilja fortsätta läsa.
Det var när jag träffade Niklas Natt och Dag på Bokmässan som vi kom att prata om just det, hur man som författare hittar den där berättarrösten som får läsare att sugas in i historien. Som får oss att vara där, i 1700-talets Stockholm, och ingen annan stans.
Att det är fars dag idag har väl knappast undgått någon. Och min pappa hade älskat Niklas bok 1793. Han hade kastat sig över beskrivningarna av det historiska Stockholm, han hade njutit av mordhistorien och han hade konstaterat att den där Natt och Dag ”han vet vad han pratar om”.
Och jag kan bara instämma. Det märks att Niklas vet vad han pratar om och med sitt välformulerade språk lyckas bli den där rösten som gör att jag är där när jag läser. Han får även mig som är snäppet mindre nördig på historiefronten att älska det jag läser. För 1793 är bra, riktigt bra. Det är spännande, välskrivet, intressant och karaktärerna är fantastiska.
1793 beskrivs som Bellman noir – ett knytnävsslag mot den idylliserade bilden av svenskt 1700-tal. Och det kunde knappast sägas bättre. Hela historien är… mustig. Det är det ord som bäst beskriver det jag känner när jag läser. Jag hade förväntat mig mer prakt och prål, mer glamour, men det här är skitigt och det doftar rejält om Stockholm vid den här tiden. Samtidigt som det är väldigt närvarande, mänskligt och framför allt trovärdigt. Jag köper det rakt av.
Nu är det bara några få timmar kvar på fars dag, men om din pappa är det minsta lik min, om han gillar att läsa spännande, välskrivna, intressanta romaner – ja då är 1793 självskriven som födelsedagspresent, julklapp eller helt enkelt bara en gåva från en inbiten läsare till en annan.
Jag har en känsla av att det här visserligen var den första boken från Niklas penna, men långt ifrån den sista och jag ser fram emot nästa bok i Bellman noir-andan.
