Sun-Mi Hwang var en ny bekantskap för mig men efter att ha läst den här ljuvliga lilla pärlan känns det som om vi känt varandra i evigheter. Med sitt vackra språk och den fina berättelsen om hunden Tufsan har hon vunnit över mig. Det är en fabel. Fabel… smaka på ordet… det ligger inte helt bekvämt i munnen. I alla fall inte för mig. Associationerna går till gamla greker eller möjligen tygfigurer i barnprogram på tv. Enligt uppslagsboken är fabler korta och kärnfulla berättelser som inte gör anspråk på att vara sanna. Och så långt är allt väl, det stämmer ju på 99% av allt jag läser (bortsett från det…