Ett konstigt ord kan tyckas, mordmys, men det är det bästa jag kan komma på för att beskriva Donna Leons bok Dödligt arv. Jag gillar Mrs Leons böcker om den venetianske polisen Brunetti och hans kollegor. Lika mycket för själva historien som för beskrivningarna av Venedig och den fantastiska mat Brunettis fru Paola bjuder på. Det vattnas riktigt i munnen. Det är nog enda gången jag ser fram emot en eventuell kokbok baserad på böckerna, annars tycker jag det är ett ganska fånigt och krystat trick för att sälja fler böcker.
I dödligt arv blir Brunetti kontaktad av en av Paolas studenter som vill veta om det teoretiskt är möjligt att frikänna någon som blev dömd för 50 år sedan och som nu är död. Brunetti blir så klart nyfiken och när den unga studentskan hittas mördad blir nyfikenheten till en besatthet. Vad är det egentligen som försigår?
Jag gillar som sagt böckerna om Brunetti. Det är avkopplande lagom spännande litteratur som jag gärna sveps med i en stund. Tyvärr har väl de senaste inte riktigt lyckats hålla min koncentration hela vägen så därför blev jag mycket positivt överraskad av Dödligt arv. Den höll rakt igenom. En härligt spännande bok, tack Birgitta för den presenten.
Betyg: ****
