 |
| Tillbaka till livet av David Baldacci |
Tillbaka till livet är en inte alls en typisk Baldacci. För mig är David Baldacci synonymt med thrillers som Kamelklubben, Samlarna och Dagen noll. Det här är så långt därifrån man kan komma.
Den här gången möter vi Jack Armstrong, dekorerad soldat som lämnat sin utlandstjänst bara för att drabbas av en dödlig sjukdom. Med hjälp av syrgas och en uppsjö starka mediciner kämpar han för att leva över julen. Hans sista tillsammans med fru och tre små barn. Bara sju dagar kvar. Jack kämpar. Men dagen innan julafton avlider plötsligt hustrun i en bilolycka och barnen tas ifrån honom. Nu börjar den riktiga kampen. Kampen för inte bara hans eget, utan även för barnens liv.
Så här långt in i boken har jag en klump i magen. Det är så tragiskt. Så svårt. Så ledsamt. Så jobbigt att läsa. Så olikt den Baldacci jag känner. Och jag tvekar om jag ska läsa vidare. Orkar jag med det här?
Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är som får mig att läsa vidare. Kanske för att saker vänder redan på sidan 54. Kanske är svaret så enkelt som att boken låg nära till hands vid badkaret.
Vilken orsaken än var så är jag glad att jag fortsatte läsa, för tvärt emot vad inledningen antyder så är det här ingen sorglig historia utan en härligt klassisk feel-good roman om en ensam trebarnsfar som kämpar sig tillbaka till livet. Beslutsamt gör han allt för att ge barnen den familj och trygghet de förtjänar. Och naturligtvis finns här romantiska inslag också. Fattas bara annat.
Tillbaka till livet är en ljuvlig historia. En bok som får mig att må bra. Att le en stund. Som värmer själen och lägger sig som bomull runt hjärtat.
Men jag har fortfarande svårt att smälta att det är Baldacci som skrivit det här. Jag hade aldrig gissat det. Aldrig. Jag funderar på om någon kapat författarnamnet…
Betyg: ****-
Antal sidor: 335
Orginaltitel: One summer
Förlag: EA Förlag
Trailer för One summer. ”I bet you did not see that coming.”
