-
Ömsom sol, ömsom regn
Ömsom sol ömsom regn – så skulle man kunna beskriva både mina två veckor på havet och sommarens läsning så här långt. Ikväll sitter jag uppkrupen i en säng som inte gungar, även om det känns så, och försöker sortera läsupplevelsen så här långt. Funderar en vända till på vad jag egentligen tycker om dem och filar lite på formuleringarna så återkommer jag sedan med så väl boktips som avskräckande exempel. Trevlig sommarläsning på er
-
Livet kan börja
Som jag skrev häromsistens – böcker ska väcka känslor! I Sheila O’Flanagans (dessa underbara irländska namn – smått magiska och grafiskt snygga) nya bok Livet kan börja blir jag redan från början lite galen på Imogen. Hennes mähäighet och totala åtlydnad av sin man Vince går mig på nerverna. Jag får lust att ruska om henne och be henne skärpa sig, att ta sig i kragen. Jag vet att det är vanligare än man tror, än man vill tro, att folk (både kvinnor och män) totalt utplånar sig själva för att göra sin partner till lags, för att undvika konflikter eller av rädsla att bli lämnad. Jag vet det, men…
-
En norsk spionhistoria med hjärta
Kjell Ola Dahl lyckas i Täcknamn Hilde lyckas med något jag inte trodde var möjligt; att få mig att sträckläsa en spionhistoria som utspelar sig under andra världskriget. Jag är, tyvärr, egentligen hjärtinnerligt trött på historier om kriget och de umbäranden folk var tvungna att utstå. Det är hemskt, jag vet, det är ett förfärligt kapitel i vår historia som definitivt inte får glömmas bort, men det har varit alldeles för många under en period nu. Därför var det med viss skepsis jag tog upp boken. Men det fina omslaget lockade och efter några sidor var jag fast. Kanske berodde det på att den utspelas i Oslo, det klassiska är…
