Vilket fynd! Det är alltid roligt, om än ganska ovanligt, när en bok lever upp till förväntningarna på den. Efter att ha läst mer än en lockande recension om den nye spanske författaren Carlos Ruiz Zafóns böcker bestämde jag mig för att prova. Jag beställde Vindens skugga, började läsa och kunde inte sluta. Den var verkligen riktigt bra.
Den tioåriga Daniel Sempere får en dag följa med sin far till de bortglömda böckernas bibliotek. Där hittar han en bok som fullständigt fängslar honom. Daniel försöker få veta mer om författaren och genast börjar underliga saker hända. Djävulen själv kommer på besök, han förföljs, blir nedslagen av polisen, träffar sin första stora kärlek… Under de år vi får följa Daniel och hans strävan efter att få veta mer om författaren till boken får han uppleva mer än du och jag någonsin kommer att komma i närheten av. Och tur är väl det.
Boken utspelar sig i Barcelona, en litterär vit fläck för mig. Fram till nu vill säga. Zafón beskriver sin födelsestad på ett fascinerande och lockande sätt utan att bli för detaljrik. Jag upplever att jag känner staden och jag gillar stämningen och miljöerna. Språket, dialogen och personteckningarna är fina och jag gillar verkligen boken. Jag ser med spänning fram emot Zafóns senaste bok. Men först väntar en klassisk deckare…
