This is so amazing!
Jag har som bäst varit en sporadisk dagboksskrivare i mina dagar. Det finns något romantiskt och samtidigt befriande i tanken på att föra dagbok, att avlasta problem och funderingar på sidorna för att sedan slå ihop boken och vara av med dem. Lite som Dumbledores pensive dit han kunde föra över minnen när hjärnan blev för full.
Så funkar det så klart inte och en synnerligen traumatisk upplevelse i sjätte klass när vi var på skolläger i Dalarna fick mig att förstå hur farligt det kan vara att skriva dagbok OCH att det inte går att lita på människor. Överhuvudtaget.
Ian Rankin är en betydligt modigare man än jag och i Rufus Hounds BBC Radio show läser han upp valda delar ur sina tonårsdagböcker. Det är roligt, intressant och lite avslöjande. Han berättar om utanförskapet, släktsammanhållningen, sin misslyckade revisorskarriär, faster May som åkte in på hispan, ryktena om honom och George, en stor plastfjäril, priserna på lp-skivor, affischer och smörgåsar i 70talets Edinburgh. Jag älskar det. Skrattade högt flera gånger och inte blir det på något sätt sämre av den ljuvliga skotskan karl talar.
Gå in och lyssna, klippet ligger bara kvar till mitten av november.
