Mios blues av Kristina Ohlsson |
”I och med den här boken byter Ohlsson genre lite och väljer att flirta med den hårtkokta amerikanska deckaren med femtiotalsfeeling. Och det funkar!”
Så skrev jag om Kristina Ohlssons bok Lotus blues, och efter att ha läst ut efterföljaren Mios blues kan jag bara konstatera att det gäller fortfarande. Det här funkar. Och mer än så. Om Lotus blues var en av förra årets bästa deckare så slår Mios blues undan fötterna på det här årets deckare. För det här är bra. Riktigt bra.
I första boken fick advokat Martin Brenner i uppdrag att rentvå en kvinna som fällts för flera mord som hon också erkänt sig skyldig till. Sakta men säkert drogs han allt längre in i en trasslig härva och nu är det dags att reda upp den en gång för alla. Något som inte bara utsätter Martin för livsfara utan även dottern Belle, och han är beredd att göra vad som helst för att skydda henne. Precis vad som helst.
Det är spännande, hårdkokt med en rapp dialog och ett tempo utan dess like. Jag gillar verkligen det här och önskar det fanns fler böcker i serien, samtidigt som jag applåderar Kristinas initiativ att låta det bli en duologi (eller vad det nu kan heta) istället för de evinnerliga trilogierna.
Jag är fortfarande lika fascinerad, och lockad, av Martin Brenner. Ja, han är en skitstövel, men han har en rakhet som jag gillar. Han hymlar inte med vem han är, inte för en sekund, men han har också ett stort hjärta, det finns ingenting han inte skulle göra för Belle. Absolut ingenting och det är tydligt från allra första stund. När hoten nu kommer allt närmare visar han också upp en sårbarhet som bara skymtade i första delen.
PS.
Mios blues är en direkt fortsättning på Lotus blues och jag har svårt att tänka mig att det funkar att läsa del två utan att först ha läst ettan.
Andra som läst och tyckt till om boken:
Mios blues : [en Martin Benner-deckare]
Författare: Kristina Ohlsson
Förlag: Piratförlaget (2015)
ISBN: 9789164204486
Köp: t.ex. hos Bokus, Storytel eller Adlibris