Bokmässan i Göteborg är för mig är synonym med höstens intåg. När Bokmässan är över så har hösten officiellt inletts. Då är det ok att tillbringa ruskdagarna uppkrupen i soffhörnet med en god bok.
Min relation till Bokmässan är starkt knuten till kära mamma. Det var under hennes år som svensklärare och ansvarig för skolbiblioteket som fick jag följa med till mässans, på fackdagarna. Det var stort!
Jag minns särskilt ett år, det hade getts ut någon fotobok om djur, jag minns varken titel eller innehåll, men omslaget var ett foto av ett hav med en valstjärt på. Det var en vacker bild men det stora för mig var att Arne Weise, som på den tiden var synonym med naturprogram på SVT, signerade den. Han hade inte skrivit boken, men den var säkert kopplad till något av Arnes program. Jag har inte kvar boken, men minnet av att köpa boken och köa för att få den signerad lever. Jag kan inte ha varit gammal, 13-14 kanske. Det är nog enda gången jag sett till att få en bok signerad till mig själv tror jag.
Min stora behållning av mässan har annars varit atmosfären och möjligheten att göra fynd. Fast den just fyndmöjligheten kändes större förr. Om man som jag kommer från en mindre stad utan annat än den lokala Bokiahandlaren så var det underbart att gå runt och botanisera bland alla bokhandlare och förlag. Särskilt älskade, och älskar, jag dem som säljer engelskspråkiga böcker och specialare som SFbokhandeln pockar ännu på uppmärksamheten och kräver ett besök. Och det var mammas kontakter med Utbildningsstaden som i ganska unga år fick upp mina ögon för böcker på engelska.
Med åren blir man ju som bekant klokare och mina viktigaste erfarenheter rör fåfängan. Jag har lärt mig att det primära inte är att vara snygg när man går på mässan, trist men sant, utan att vara bekväm. Ordentliga promenadskor med tjock och skön sula är ett måste. Betonggolvet är hårt. Och ryggsäck! Om man som jag älskar att plocka med mig kataloger och tidningar att frossa i när man kommit hem så finns det inget alternativ. Plastpåsar skär in i händerna och det är tunga att bära. Att man sedan alltid har plockat med sig en massa saker som vid närmare påseende inte är så intressant får man ta.
Om höstrusket kommit tidigt brukar man dessutom ha för mycket kläder på sig. Den där koftan som var så skön när man gick hemifrån tidigt på morgonen blir lätt för varm fram på dagen när mässahallen fylls av folk. Min lösning. En tunn kofta som utan problem låter sig knölas ner i ryggsäcken.
Så lämna de högklackade skorna hemma, snöra på dig promenadpjucksen och kom ner så sliter vi mässgolvet tillsammans. Vi ses där!
Detta är ett inlägg i en bloggstafett tillägnad Bok- och biblioteksmässan i Göteborg där följande bloggar deltar:
00.01 enligt O
01.00 Pocketlover
02.00 Metta på Böcker x 3
03.00 Bokmalen
04.00 Fiktiviteter
05.00 Skrivarmamma
06.00 och dagarna går…
07.00 Boktok 73
08.00 Bokbabbel
09.00 Marias Bokliv
10.00 Lyrans Noblesser
11.00 Ingrid på Bokbaren
12.00 the Book Pond
13.00 Unga Vuxna
14.00 Paperback Lover
15.00 Olika sidor
16.00 Vägen till utgivning
16.30 Malins bokblogg
17.00 Therese på Dantes Bibliotek
18.00 En full bokhylla är en rikedom
19.00 I min bokhylla
20.00 Hannas Hörna
21.00 Word up, Anjo
22.00 Om böcker som jag hunnit läsa
23.00 You’re no different to me
23.59 enligt O
Ja det där med fynd har ju blivit lite som med bokrean, det är ju inte riktigt detsamma. Däremot hoppas jag hitta sådant som tidigare varit helt okänt och en och annan signerad bok.