Häromdagen lärde jag mig ett nytt ord som jag tyckte var fantastiskt. Fåtöljresenär! Smaka på det – fåtöljresenär. Visst är det underbart. Det är precis en sådan som jag är, särskilt så här års när varken plånbok eller jobb tillåter någon annan form av resa.
Man tar upp en bok och vips så är man förflyttad till en helt annan plats än den sköna gröna läshörnan. Det har alltid varit så. Kanske är det därför jag älskar när böcker har en karta längst fram. Fantasyböcker är exemplariska på detta och dessutom är ju de kartorna underbart vackra många gånger. Lite medeltida utsmyckning och pergamentkänsla och jag faller som en fura, helt övertygad om att detta måste vara en bra bok.
Det är helt suveränt sätt att resa på och man får uppleva så mycket, besöka nya länder och kulturer, allt inom en ganska kort tidsperiod. För bara ett par dagar sedan till exempel befann jag mig i det medeltida Frankrike och Italien för att igår kväll ha förflyttats till nutidens Oxford och Brighton (vilket var ett kärt återseende eftersom jag bott där en tid – men jag klarade mig från att bli mördad!).
Leve fåtöljresenären!