Söndagen ägnades åt intensivt läsande av Myrrha. Jag var ju tvungen att bli klar till måndagens Bokmal. Jag klarade det, men det satt långt inne.
Laddad med argument för varför historien inte föll mig i smaken begav jag mig av mot Bokmalen, som tyvärr blev kvällen inställd på grund av sjukdom. Kära värdinna, jag hoppas din make tillfrisknar snart!
Det hade varit så intressant att höra vad de andra tyckte om boken. Att mamma haft svårt för den vet jag ju, men de andra kanske älskade den. Det är ju sånt man aldrig vet.
Själv hade jag svårt för smutsen och skiten. Att Hanna förnedrade och smutsade ner sig så för hans skull och att han ”tvingade” henne att göra det. Jaja, jag vet, jag har läst recensionerna om berättelser med S/M tema. Jag har hört argumenten för det och att frågan är vem som är herre och vem som är slag. Men jag tyckte det blev totalt ointressant.
Det fanns ett par kapitel som funkade för mig, men resten störde mig. Enda anledningen till att jag läste slut boken var för att vi bestämt oss för att läsa samma bok och sedan diskutera den. Att den bygger på en sann historia var också ett plus, men jag förstår inte författarens fascination av huvudpersonernas verklighet och varför hon valt att skriva om just dem.
För att rensa hjärnan ska jag ett tag bara läsa böcker jag gillar!
