 |
| Hjärtat i vår vänskap av Anna Gavalda |
Det är något med Anna Gavaldas sätt att berätta som drar mig in i historien. Som inte släpper tag om mig. Min första kontakt med Gavalda var filmen Tillsammans är man mindre ensam, en vacker historia med ett svart stråk som hela tiden ligger där på lur i bakgrunden. Det ska erkännas att jag aldrig läste boken, men stilen och tempot, tilltalade mig mycket.
När så den underbara lilla En dag till skänks kom i min väg så kunde jag inte motstå den. Jag var bara tvungen att läsa. Och nu är den en skatt som pryder sin plats i bokhyllan. Både till innehåll, format och tjocklek. En ljuvlig liten pärla.
Det var därför ingen tvekan om saken, när Hjärtat i vår vänskap dök upp på Storytel så var jag bara tvungen att lyssna. Och om igen lyckas Gavalda presentera en historia utöver det vanliga. Liksom En dag en dag till skänks så är det här en liten kort historia. Hon är skicklig på det där, att koncentrera orden, handlingen till det viktigaste. Hon brer inte ut sig i onödan.
Här möter vi Billie, döpt efter Michael Jacksons hit Billie Jean, och hennes vän Frank när de precis störtat utför en bergssida och ligger skadade i en klippskreva. Natten sänker sig och i ett försök att hålla rädslan och oron borta berättar Billie om sin och Franks vänskap för en av himlens stjärnor. Och det är en osannolik vänskap.
Billie och Frank växer upp i en liten by bortom all ära och redlighet, långt från Paris. En håla där det inte ens finns några bilar kvar att tända eld på. En håla där man super och slår sina barn, om man bryr sig om dem tillräckligt mycket. I den här misären, jag har svårt att hitta ett bättre ord, finner Billie och Frank varandra och de blir vänner. En vänskap som varar hela livet, med några kortare avbrott. De blir varandras familj.
Vi får följa dem från skolan fram till det olyckliga fallet utför berget. Det är en fin, sorglig och bitvis obehaglig resa som målas upp. Hjärtat värker när jag påminns om att det finns människor som har det så här, och samtidigt är det en historia om en vacker vänskap. Om att göra allt för varandra. Om att familj inte nödvändigtvis har något med blodsband att göra.
Hjärtat i vår vänskap är en historia om just vänskap. Stark vänskap. En vänskap som klarar allt, även osämja, kärlekar och avstånd. Det är vackert och sorgligt på en och samma gång. Och jag älskar det. Och fascineras över hur skickligt Gavalda lotsar oss igenom Billie och Franks liv. Hur hon får så mycket sagt med så få ord.
Om Gavaldas tidigare berättelser varit ljusa med mörka stråk så är den här betydligt dystrare, men de ljusa stråken lyser upp och lämnar spår. Djupa spår.
