Böcker om starka kvinnor under andra världskriget går det tretton på dussinet just nu och baseras de dessutom på en sann historia brukar jag dra öronen åt mig, men Hazel Gaynor lockar med en vinkel jag inte sett förut.
Den här gången utspelar sig historien i den kinesiska kuststaden Chefoo på en liten missionärsskola där hundratalet engelska barn går medan deras föräldrar reser Kina runt på missionärsuppdrag. Parallellt med världskriget pågick det japansk-kinesiska kriget där Japan invaderade delar av Kina. I samband med den attacken på Pearl Harbor omringas skolan och såväl lärare som elever stängs in.
Vi var unga och modiga är ovanlig, här är det nämligen engelsmännen och de allierade är fienderna, de onda och de som sätts i arbets- och fångläger, som behandlas illa, får utstå svält och våldtäkt. En grym, men viktig påminnelse om att historien alltid har minst två sidor.
Det är så klart en fruktansvärd historia, men Gaynor lyckas berätta den på ett sätt som samtidigt speglar ljuset och värmen som trots allt finns. Kanske underlättas vardagen av att de hela tiden är övertygade om att engelska soldater när som helst ska komma till undsättning. Men det ska komma att ta fyra år och två tvångsförflyttningar till nya läger, det ena värre än det andra, innan de till slut blir befriade av amerikanska trupper. Fyra år av allt svårare förhållanden, svält och död.
Historien berättas parallellt av Elsbeth och Nancy. Elsbeth är lärare och scoutledare på skolan som sökt anställning som ett sätt att fly undan en kvävande tillvaro i den lilla engelska byn och minnena av en olycklig kärlek. När historien börjar är Nancy tio år och elev på skolan. En duktig och skarp tjej som hanterar situationen bra men ändå saknar sin mor något fruktansvärt.
Gaynor är duktig på det vardagliga, hon får varje situation, varje känsla att kännas betydelsefull, hur liten och obetydlig den än kan vara. Karaktärerna känns äkta, alltifrån de ambitiösa och omtänksamma lärarna, de lite präktiga eleverna som ivrigt syr nya scoutmärken och lever efter devisen ”alltid redo”, till soldaterna som kan vara såväl grymma som lika mänskliga som du och jag. Det är skickligt.
