Drottning av Bredfjället – mamma, fattig och fördriven

Drottning av Bredfjället av Lundstedt & Eliasson

Drottning av Bredfjället är en sann historia. Det är en tragisk historia och samtidigt en inspirerande historia. Det är historia om hur det var att vara mamma, fattig och fördriven i början av 1800-talet. Efter att ha läst den är jag full av beundran inför den unga kvinna som valde att gå emot det samhälle hon växt upp i för att göra det rätta.

Det är den 11 juli 1817 och den unga Anna Jonsdotter har precis fött ett barn. En oäkting. En liten dotter som får heta Christina. Efter att på så sätt ha dragit skam över familjen genom att bli med barn med den unge officeren, son till traktens rike man, ställs hon inför ett ultimatum. Dränk ungen i sjön så får du stanna hemma eller behåll det och du är för tid och evighet förvisad från gården.

Anna väljer att behålla dottern. Hon tar sina få ägodelar i en ränsel på ryggen och det lilla barnet i famnen och ger sig av upp på fjället. Framför sig har hon en kamp för att överleva som få kan föreställa sig. En kamp mot elementen, mot hungern och mot ensamheten.

I en tid och ett samhälle när kvinnor i princip saknar rättigheter tar hon ansvar för sitt och dotterns liv. Står upp för det hon tror är rätt och vägrar ge sig. Trots umbäranden och vedermödor. Bredfjället utanför Ljungskile på västkusten hade en gång varit täckt av skog. När Anna kommer dit är det ett skövlat och väglöst land bestående av ljunghedar och myrmarker. Träden har huggits ner för att bli fartyg, silltunnor och bränsle till Skagens fyr. Hur någon överhuvudtaget kunde överleva där är en gåta. Men Anna kunde. Under trettiosju år gör hon precis allt för att överleva och till slut beviljar Oscar I henne rätten till den mark hon röjt, odlat upp och bebott under så många år.

Drottning av Bredfjället började som en fotoutställning. Marcus Lundstedt och Christopher Eliasson hade tagit en serie nytagna bilder för att illustrera Anna Jonsdotters liv. Bilderna är lika karga som fjället hon tvingades upp på. Vackra men samtidigt brutala i sin ärlighet, sin uppriktighet. Det är en stark kvinna som porträtteras. En kvinna som  levde ett hårt liv.

Med sina knappt hundra sidor är det här en snabbläst bok som till stor del består av de bilder som ingick i den ursprungliga fotoutställningen. Men man gör både sig själv och boken en otjänst om man läser den för snabbt. Jag tvingar mig själv att sakta ner. Att landa i ord och bilder. Inte bläddra för fort. Och då slår den mig med full kraft, historien om Anna Jonsdotter som kärar ner sig i Sven Stjernman och föder hans barn.

Betyg:****-
Antal sidor: 96

Förlag: Votum