För några år sedan gjorde titeln Bröderna Benzinis spektakulära cirkusshow oerhört nyfiken på den amerikanska författarinnan Sara Gruen. Av en eller annan anledning har den fortfarande inte hamnat i mina händer även om filmatiseringen, Water for Elephants spädde på mitt intresse. (Jag har inte sett filmen än heller.)
När jag nu såg Saras nya bok Aphuset så tog jag chansen med en gång. Och jag blev inte besviken. Aphuset är en fantastisk historia.
Isabel Duncan arbetar i ett språklaboratorium och hennes forskning fokuserar på bonoboernas, en sorts dvärgschimpansers, förmåga att lära sig kommunicera med människor genom teckenspråk. Genom åren har hon knutit starka band till samtliga individer i den lilla familjegruppen och står troligen närmare dem än någon människa. Tills hon möter John Thigpen, reporter på Philadelphia Inquirer.
Men det är inte alla som uppskattar forskningen. Djurrättsaktivister protesterar dagligen utanför laboratoriet och en dag ödeläggs hela byggnaden i en explosion. Isabel skadas allvarligt och medan hon ligger på sjukhus förs aporna bort till hemlig ort. Ingen vet vart förrän de plötsligt dyker upp i en dokusåpa på tv, inte särskilt olik vår egen Big Brother. Isabel blir förtvivlad och beslutar sig för att göra allt hon kan för att få tillbaka aporna.
På ytan är det här en lite annorlunda spänningsroman. Man behöver dock inte skrapa så hemskt mycket på ytan innan Gruens kritik mot vårt samhälles utnyttjande av försvarslösa djur blir uppenbar. Men det är också en ganska skarp kritik av fenomenet med dokusåpor och hur långt programmakarna är beredda att gå för tittarsiffror. Det är mer än en gång jag tycker att parallellerna till Big Brother är uppenbara.
Jag rekommenderar verkligen den här boken. Den är insiktsfull, rolig, intressant, lärorik och spännande.
Efter att ha läst Aphuset är jag än mer säker på att jag måste läsa Water for elephants, och jag tror jag ska läsa den på orginalspråk.
Betyg: ****
Antal sidor: 340
Förlag: Bazar
Andra som läst boken:
Maria Sidén
